http://www.butyoudontlooksick.com/wpress/articles/written-by-christine/the-spoon-theory/
Var ändå stolt över att jag orkade göra tre saker men nu är jag ledsen för jag läste ett till inlägg på butyoudontlooksick.com och bara kände att... Va fan. Den här tjejen kan ändå få viss förståelse men här är det fanimig noll förståelse. Jag hatar också när folk "vet hur det är" men alltså ingen har en jävla aning om vad mina diagnoser är eller vad det innebär. Jag har aldrig fått blommor eller ens ett kort för att någon vill muntra upp mig, än mindre att någon har gjort något praktiskt för mig, bortsett från älsklingen som ju gör hushållsarbete. Men jag får noll sympati, för det syns inte att jag är sjuk. Så folk fattar inte att jag är sjuk. Alls. Även de som vet det. Även de som läst lite om det. De fattar inte att jag har ONT, överallt, varje dag, hela dagen. De är också trötta efter jobbet/skolan. Har tom hört att "jag får också en släng av fibromyalgi ibland". Eh nej, du blir trött när du har gjort något, eller har träningsvärk, det är inte samma sak som att känna sig sönderslagen varje dag. Som att du inte har sovit på en vecka. Varje dag. Jag kommer inte ihåg hur det känns att INTE ha ont eller att INTE vara trött. Så alla som är friska som tror att de vet... Dra åt helvete. Och de som är friska som inte fattar att jag inte är det för att det inte syns på mig, och för att jag inte visar något och för att jag ler och kämpar vidare varje dag. Ni kan dra ännu längre ner at helvete. Ingen bra dag just nu. Ska kolla på något kul och hoppas att mitt humör blir bättre. Gör för ont i händerna för att skriva mer nu ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar