Priviligerad och lycklig

Ligger i sängen och lyssnar på pojkband, Westlife, Take That... snart blir det nog pojkbandet med stort P, Backstreet boys! Och självklart N*sync! ;-) Ni gissade rätt,  jag har druckit vin. Laddar upp inför morgondagen med pizza och vin hemma med sambon, syrran o hennes gubbe :-P
Sippat på tre glas mellan 17-23, som ni förstår är jag kalasfull! Eller nja, men lär bli imorgon, då blir det mer pojkband och en del tjejband med skulle jag tro... Brukar sluta med nittiotalsfest när vi är på g :-) Börjar med seriös, innemusik, sen på slutet av kvällen så ba: BSB!!! :-D
Är så sjukt jävla lättad och glad över hur min familj och nära släkt gått in och stöttat ekonomiskt nu. Helt överväldigad av kärlek. Så skönt att inte behöva oroa mig för om jag kommer kunna betala räkningarna ♡ hjärtat brister fan av det här. Så otroligt fint, så jävla priviligerad jag är med denna familj, all denna kärlek. Att de har råd och vilja att lägga undan nån tusenlapp på mig... Många bäckar små... plus bostadsbidrag. Har för första gången sen i våras unnat mig lite shopping. För under en femhundring sammanlagt och allt på groupon. Tre par leggings fodrade med fleece (vilket är antingen jätteknäppt eller helt genialt), två par stödstrumpor (hej tant), en oversized tunika (precis vad jag behöver, skönt och stylish) och en pashminasjal. I'm fucking blessed! Ja, jag har en jävlig sjukdom, men hur ignorant skulle jag vara om jag missar hur priviligerad jag är??? Kan dra en lång radda om privilegier, ekonomi och skit men orkar inte. De som fattar fattar, de som inte gör det kommer nog aldrig se hur priviligerade de är. Jag har i perioder levt knapert, är fortfarande långt under existensminimum (hälften kanske? Mindre antagligen mtp att vi är två som delar på pengarna...) men för fan,det finns folk helt utan pengar, utan hem, utan familj. Så jävla lycklig för det jag har och kan inte fatta hur folk kan missa sitt privilegium! (Obs, pratar ej om folk med psykisk ohälsa utom vanliga människor som gnäller på allt!)