Överansträngning

Fick någon broschyr om fibromyalgi när jag var på Smärtcentrum igår. Där stod bla att man inte ska göra för mycket de dagar man mår bättre så man sen gör ingenting när man mår sämre. Väldigt sällan jag har tid att göra ingenting och ibland kan jag inte heller välja att inte göra för mycket, tex när jag gjorde grupparbetet eller en tentadag. Inte heller kan jag välja att göra saker de dagar jag mår riktigt kasst, då spelar det ingen roll hur mycket jag försöker göra saker, mår jag skit blir inget gjort, speciellt inte om jag måste plugga för ser jag inte att läsa och somnar hela tiden är det rätt jäkla kört. Tyckte den broschyren var lite för generaliserande och riktade sig inte till en sån som mig.
Idag tog jag nog ut mig för mycket dock, fick och simmade och hade jag låtit min kropp bestämma hade jag slutat efter 100 meter, men envis som man är körde jag på till 400 vilket jag egentligen tyckte var för lite (att man fortfarande jämför sig med när man var frisk, när ska jag fatta? Har nog funkat bättre på yoga o body balance för det har jag inte gjort innan, simma däremot... Hade väl aldrig simmat mindre än 500 m om jag åker och motionssimmar. Kändes ju lite sådär om jag hade betalat 40:- för 100 m, nu blev det ju 10:-/100 m=mer värt. Dum man är ibland. Kom hem, åt, Skypade, kollade på ett avsnitt av Lewis och vaknade av att jag drägglade på soffan. Och är helt slut. Dum dum.
Mina armar är ju inte i form helt enkelt, de är värst tror jag. Jag har ju alltid gått mycket, och inte samma sorts muskler på nåt vis. Fast knäna protesterar i uppförsbackar.
Jag lär mig väl nån gång men mådde så bra efter både yoga i söndags och mil i måndags att jag vågade tro att jag var lite bättre permanent och kunde göra lite mer. Ska bli frisk i sommar. Sol, simma, yoga, vila = bli frisk.