@ soffan

Här ligger vi och myser.

Adrenalin is a girl's best friend

Tja, iallafall om tjejen har ME. Och är väldigt frustrerad, ledsen, uppgiven och behöver ett projekt för att muntra upp sig! Så då bestämmer hon sig för att ge sina marsvin ett nytt hem, och köper bokhylla, golvlim och vinylmatta. Sen spikar hon och svär över det dumma IKEA som inte kan göra hållbara bokhyllor med ordentliga bakstycken så man måste spika och fixa och gaah! Och sen får hon hjälp av sin sambo, som är den mest ohändiga människa som finns (sätter benen på ett ikeabord fel??)... plastmatta i hörnen, sambo med morakniv. Inga olyckor men herre min hatt, jag har aldrig sett två hörnen så ojämt skurna. Fick sätta lite extrabitar plastmatta över hålen han gjorde...♡ Limmet är lite segtorkat så vi får fortsätta imorgon. Kommer bli bra det här! Om inte adrenalinet försvinner först... Försöker pacea och ta hjälp av sambon, men ni vet hur det är när man kommer igång med nåt :)

Som det ser ut på bilden ska kanterna på mattan klippas bort, mittenhyllan ska i för att stadga upp; så den ska få ett par "tunnlar" så marsvinen kan springa mellan och sen är det klart, bara i med spån, hus, tunnlar, hö och marsvin! Ser fram emot det!

Den pensionerade boxaren i mig

För 30 riksdaler har jag köpt en 2 meter lång garderob på blocket. Ska hämta den på måndag, eller rättare sagt, jag ska be pappa och sambon hämta den före min tid hos arbetsterapeuten. :) Kan bli en billig bur det här! Efter arbetsterapeuten åker vi till Hornbach och köper akvariesilikon (eller annan giftfri silikon) och en våtrumsmatta eller nån annan bra plastmatta som vi sen lägger in i bokhyllan, och tada, en ny bur! Glädjer mig så åt detta projekt.

Glädjer mig mindre åt att gå upp kl 8 imorgon för att vara hos kardiologen i Angered kl 10. Mamma o styvpappa kör. Kommer äntligen få tillbaks min käpp också! Går som en pensionerad boxare nu. Ni vet, stel och ostadig efter för många smällar...

Sov till 12 idag, med undantag för lite vakentid vid 7-8... Så skönt, men inte är jag nå piggare för det, tvärtom. Helt väck. Skulle ta ett bad, och brukar börja med att skölja ur badkaret innan jag tappar upp vattnet. Så också idag, bortsett från att jag glömde ta ner duschslangen innan jag satte på vattnet och bytte kran till duschen... Så jag blev blöt. Och lite sur. Gåshuden började efter en 20 minuter, så fick gå upp ur det varma badet innan det blev värre. En timme senare och jag ligger fortfarande och huttrar i min enorma frottebadrock... Tvivlar på att det är kardiologiskt det här men det är väl bra att de kollar... Hatar att ME:n tom förstör mina bad, kan jag få ha nånting i fred?
Just nu är jag väldigt otålig och vill gå i ide tills nästa vår, när jag förhoppningsvis är klar med utredningarna, har aktivitetsstöd (som jag nog måste fylla i igen för jag glömde frimärke och bara bostadstillägget har kommit in till FK) och bor i Varberg. Låt mig sova...

Har ett inlägg om funkofobi av olika sorter i mig men kan inte få ut det. Är för trött. Ni vet, det skriver sig själv i mitt huvud när jag ligger och ska somna, men att faktiskt få ner det i skrift är ju omöjligt. Har också i mig en debattartikel om hur dåligt vi behandlas men det är ju ännu svårare att få ner i print. Låser sig totalt. Blir helt slut bara av att skriva såna här nonsens-blogginlägg så... zzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzzz

Beroendesamhället

Lustigt hur mycket tid man har som sjukskriven utan sociala medier. Jag "får" fortfarande slösurfa men orkar ju inte läsa så mycket och tröttnar fort. Är så van att ha mobilen eller ipaden "hela tiden" (eller ja, jag sover ju en del, men det känns som typ hela tiden). Mycket är för att jag ska vara i kontakt med samhället. Jag är beroende av internet för att se omvärlden, men jag borde lära mig att vara mer zen, vara i nuet och inte längta ut. Fast det klart man gör!
Har gått "cold turkey" på mitt beroende, omvärlden. Skärmar. Men det känns bra. Lite tomt, lite konstigt men jag tror det är bra i längden.
Hela samhället är beroende av dessa skärmar, det är ju inte bara jag som ligger hemma som ständigt är uppkopplad, ständigt nåbar. Skulle vilja helt stänga av mobilen men folk behöver ju kunna nå mig. Typ läkare och så... Någon tipsade om en app som begränsar skärmtiden så du inte kan sitta med mobilen hela tiden. Skulla ladda ner men har glömt vad den heter. Och det var ju självklart på twitter! ;)

Har bestämt mig för att fixa en ny bur till mina marsvin. Nu går de i en bur som är sammankopplad med en rasthage så de har gott om plats men det äe ju lite otympligt och när vi flyttar kommer vi antagligen ha mindre vardagsrum så det kommer inte få plats. Alltså ska jag köpa nåns gamla Billybokhylla, klä insidan med plastmatta et voila! En marsvinsbur. Den kommer vara 202×80 cm, mätte storleken på burhagen och den är sammanlagt ca 195×120cm! Tror mina marsvin är de enda som får mindre bur när man byter till bokhylla, de flesta gör det för att få större än de gallerburar man kan köpa! Så kan jag sälja gallerburen och packa ner rasthagen som sen får vara ute på somrarna :) Hoppas att vi kan göra detta på måndag. Pappa kommer hem från Lappland tidigt så ska höra om han kan köra mig till arbetsterapeuten på måndag (äntligen har elrullstolsprocessen satts igång!) och om vi sen kan hämta en bokhylla (folk säljer dem på löpande band!) och åka till Hornbach eller liknande och köpa lim och plastmatta :) Kommer bli såå bra! Då kan vi sätta tillbaks dem på denna sidan rummet också så blir det inte dragigt för dem vid fönstret i höst :)

Skönhetssömn

Skulle jag sova lika mycket som jag vill skulle jag sova större delen av dygnet. Som en lejonhane typ. Låt sambon fixa mat, jag käkar, har lite sex och somnar om. Lejonhanar. De har fattat grejen. De har ett bra ME-liv. Ligger och chillar i solen och sover hela dagarna. Smarta djur.

Jag hatar att vakna för tidigt. När jag fortfarande är yr av trötthet. Men somna om är ju helt omöjligt! Blä! Idag blir ju inte saken bättre av att jag för en gångs skull gjorde nåt kul igår och somnade kl 2 inatt. Och är dessutom lite bakis. Hade kul igår men MEn blev utbränd.

Min sambo skulle vara borta hela dagen och kolla på fotboll med bla min systers pojkvän. Så jag och syrran bestämde oss för att ses, dricka massa vin och äta gott. Vid fint väder, och det var det, gå ut och lägga oss på gräset utanför. Tog med marsvinen i en utehage och när vi legat i kanske 20 minuter utbröt kaos. Barn i kvarteret såg oss. Och kom fram för att kolla på marsvinen, klappa marsvinen. Marsvinen blev asrädda och gömde sig i sitt hus. Barnen stannade. Typ 10 ungar där hela tiden, mellan 3 till 10 år... geez. Försökte få dem att gå några gånger för "marsvinen" behövde lugn och ro. Deras "en stund" var betydligt kortare än vad vi menade. Så de kom tillbaks inom typ 3 minuter varje gång. Sen, efter typ 2 timmar, sitter min syster i buren med 5 kids och helt plötsligt är vi totalt omringade av en folkmassa med massa ungar. En av "våra" ungar hade väl berättat om marsvinen så hela jävla gården kom för att kolla. Då fick vi nog, syrran tog in marsvinen och då gick de flesta. Ett par stannade kvar, några till kom tillbaks för att prata med oss. Sen hjälpte de oss bära in allt och hängde med in i lägenheten. Syrran tog kort på mig med 6 grannungar. 3 av dem (syskon) bor en våning upp. Sa till deras mamma som kom för att hämta hem dem att hon kan knacka på om de tjatar för mycket om marsvinen. Min sambo "om det händer går jag på promenad, jag hatar barn". Jag, "men de här var söta!". Det var de. Och hjälpsamma. Men fortfarande barn. Pratar HELA tiden, ställer tusen frågor och det är aldrig tyst! Min hjärna = bränd. Oh my god. Vem behöver skaffa egna kids liksom... man kan få en lagom dos närhelst man behöver!

Sen fortsatte ju kvällen. Vi åt asgod laxcheesecake som syrran gjort. Drack vin. Pojkvännerna kom för att titta på VM-fotbollen hemma. Vi drack mojitos. Sen blev jag supertrött, gjorde mig klar för sängen och drack vatten. Låg i sängen o pratade med syrran tills de drog hem.

Nu. Död. Inte så bakfull, men trött, åh så trött. Behöver sova mer, men sen kl 8 har sömnen stuckit iväg. Elak sömn.

Ljudkänslig

Känns som att mina "grabbar" här hemma konspirerar för att jag ska få huvudvärk (de har lyckats) och bli så trött i hjärnan som möjligt. Min sambo grejar som sjutton, sorterat och gått ut med återvinningen, tar fram handdammsugaren och dammsuger hörnen och sånt som inte roboten klarar, röjer och städar i allmänhet. Jättebra, men ljuden är helt fruktansvärda för en ME-hjärna. Han hade på musik också men jag stängde av (det var inga problem, han sa att han kan ju ta på hörlurar om han vill).

Sen är de de andra två "grabbarna", dvs marsvinen. Det är två hanar som de senaste veckorna bråkat så mycket att jag fått separera dem och ha dem i burar bredvid varandra (se bild). Så de kan prata, se och nosa på varandra men inte bitas. Men det sista har den ljusa blivit ledsen, han ligger bara i sin tunnel hela dagarna, marsvin kan alltså bli deprimerade av att inte vara tillsammans. Så jag prövade igår att ha dem ute på en filt tillsammans igår och det gick bra. De tjattrade lite åt varann, hotade lite, och gick sen åt olika håll. Så jag öppnade mellan burarna igårkväll och det gick bra men de gick inte igenom. Stängde för natten och efter frukost idag tog jag ut dem igen, det gick bra så jag öppnade mellan och gjorde trappan lite lättare att gå på. Så den lille svarte hoppade igenom och nu har de varit ihop en dryg timme utan att slåss men de låter så mycket! Pratar, bråkar, hotar varandra... hela tiden... Min hjärna...

Dagsformen

Vaknade med värk. Som varje dag. Hade så ont i ryggen framförallt. Tänkte, "Jaja, det är inte såå farligt. Jag kan gå upp."
Insåg att de flesta inte har värk varje dag, i hela kroppen, i flera år. Speciellt inte i 20-årsåldern. Blev lite avundsjuk ett tag. Nu ligger jag på soffan. Skorporna är slut. Teet är uppdrucket. Har inte orkat så mycket mer. Kollar på Hawaii 5-0, min nya slötittar-serie. Behöver inte hänga med i intriger, somnar jag så spelar det inte så stor roll.

Tänkte häromdagen att jag kanske inte alls är så sjuk som jag tror. Det kanske är Münchausens eller nåt. Inbillningssjuk. Sen insåg jag att jag är 25 år, klockan är halv 5 på eftermiddagen och jag ligger i sängen och håller på att somna av ansträngningen att göra ingenting idag. Eller ja, en kopp te typ... Så nej, jag är nog sjuk på riktigt. Inte helt normalt. Hade aldrig "gjort" mig så här sjuk med vilje, då har man problem. Så här sjuk önskar jag ingen att bli (ok, kanske ett par på min hatlista :P), och då har jag ändå "bara" medelsvår ME. Jag kan fortfarande sköta min hygien och jag har överlevt två veckor utan min sambo. Ok, han gjorde matlådor åt mig innan han åkte, och pappa har hjälpt mig handla lite. Men jag kan ta mig från sängen till soffan varje dag, jag kan fixa en kopp te. Jag orkar duscha eller bada nästan varje dag. Har varit lite slappare med det nu när min pojkvän varit borta, dels för att det inte är nån här som bryr sig (fast jag har använt våtservetter i armhålorna) och dels för att jag fått göra mer hushållsarbete ändå så dusch har fått bortprioriteras. Hmm. Då är man nog sjuk ja. Haha. Oj. Att man kan bli så här van vid att vara sjuk att man inte ens fattar det innan man ser det lite på avstånd.

Fick ringt posten också. Skulle fått en avi för ett paket men den har inte kommit. Såg på spårningen. Så nu är leverans bokad tills imorgon, nån gång mellan 08-16. Vad gör heltidsjobbande i såna situationer? Kanske går ut och köper istället för att behöva beställa Allt online.

Det som kommer är en liten hage till mina bebisar aka marsvinen :) Så de kan leka på golvet obevakade. Har beställt nån lektunnel också. De kan förvisso vara i köket men där gömmer de sig bara under bordet. Tror de känner sig tryggare i en hage. Den har tak och golv man kan ta av. Beställde ett litet utehus också så ska vi på semester hos mamma i sommar så de kan vara ute i trädgården :) Kanske de får sova inne om det är för kallt på nätterna men så kan de få beta lite och så.
Ska dit över påsk också och eftersom min svåger är allergisk får de vara ute om det är fint väder, annars får de vara instängda på vårat rum och så får vi hoppas att inte svågern känner av det om man är nog med stängd dörr och att tvätta händerna och "pälsa av" kläderna när man varit därinne. Tror mina nevöer kommer tycka det är spännande med marsvin och så kan vi stanna mer än en natt om vi tar med dem. Glädjer mig! Både för påsk och att träffa familjen men också till att marsvinen kan få lite gott gräs och maskrosblad. Förhoppningsvis kan vi ta nån gren från ett av fruktträden som de kan gnaga på också, märker att de behöver det. Glad att jag tog hand om dem, de ger mig nåt annat än sjukdomen att fokusera på och är ett sällskap när jag är själv. Sötnötter :)

Marsvin

Nu har jag fått små marsvin. De är väldigt blyga än så länge, så jag mutade dem med morötter. Så mysigt att höra dem kurra och pipa här :)
Ligger i soffan och är helt slut, fick ju hjälpa till att bära upp buren och höet, det var mycket motion för en liten Jonna. Hade rätt ont redan innan, sen äventyret på nyårsafton - fika och se på GP-fyrverkerierna kl 5.
Var så trött igår att jag glömde ringa mormor, hon fyller år den första, så får ringa idag. Vet inte om de vet att ME ger kasst minne, blev så arg på mig själv igårkväll när jag kom på det.