Gott nytt år

Detta året har varit väldigt omtumlande för mig med diagnos (äntligen), kamp och sjukdom. Inte så himla bra egentligen, men trots allt minns jag ändå allt utöver sjukdomarna, mycket kärlek och skratt. Jag har en trygghet och en harmoni i själen som är matad av kärlek. Även om mina nära inte helt förstår så har vi alltid haft mycket, ovillkorlig, kärlek i min familj, och även min sambo och mina närmsta vänner. Jag är otroligt tacksam över det jag har även om det är tråkigt att jag inte har hälsa och att kropp och själ inte är i fas. Kärlek är det som driver mig, jag har gått igenom mycket men det har fått mig att se det fina i livet. Självklart har jag en del dåliga dagar, deppiga dagar, men jag är otroligt stark inuti och låter inte detta heller knäcka mig. Kroppen funkar inte som jag vill, huvvet hänger inte heller med, men kärleken kan ingen ta ifrån mig.
Jag önskar er alla ett kärleksfullt 2014 <3 Gott nytt år!

Julfest

Syrran har sprungit runt som en blådåre och städat hela dagen, jag har legat och fått mer och mer ont.
Kulminerade i att jag brast ut i gråt när svågern frågade om jag var "kulen" och behövde stanna hemma när vi precis skulle åka till julfest. Har så ont, speciellt i ryggen och armarna och så kommer det som strömfyllda vågor av smärta genom kroppen då och då.
Tror syster tyckte jag skulle klä upp mig alternativt stanna hemma, jag vill gärna komma om jag får ligga i ett hörn och bara vara delaktig, inte klä upp mig, inte ens delta men vara med. Gör för ont att ens ha på bh, inte energi att sminka mig, men det är väl ok?

:-S

Är så trött och sliten. Orkar ingenting, min pojkvän klagar på att jag bara sitter med ipaden, nu vill jag mest sova men kan inte. När jag gör nåt är det fel, när jag inte gör nåt borde jag göra nåt. Vet inte vad som förväntas egentligen? Försöker så gott jag kan, det är inte mycket så kanske inte gott nog?
Inget vatten hemma heller som pricken över i, och båda är förkylda. Blä. Vilket pepp inlägg, precis som jag. Sjuk och förvirrad och lite ledsen. Fick ett mail från studievägledaren som var helt åt helvete, hon är ju totalt inkompetent! Sa att hon inte visste om jag skulle kontakta csn, så där var hon ju ärlig iaf, men fortsatte med att skriva att jag skulle tacka nej till min plats om jag inte ska plugga vilket hade varit katastrof ekonomiskt för är jag inte student får jag inte sjuk-csn. Fy fladen!

Utmattning

Alltså, den har känslan att av att vara helt slut i kroppen. Rätt skönt jämfört med när jag bara har svinont, men det är typ som när man har spenderat en dag i simhallen, och kroppen bara är helt matt. Som om den inte vaknat än. Tyvärr är örat och halsen sjukt vakna och skriker så fort jag sväljer. Vill bara äta mer eller mindre flytande, igår blev det gröt till frukost, glass till lunch och soppa till middag. Dricka varmt, äta kallt. Eller nåt. Fy så trött, orkar inte nånting, inte ens leka med ipaden eller titta på tv. Håller på att somna av utmattning nu när jag skriver. Min pojkvän sa att han var utmattad nu när han kom hem från jobbet, ändå går han till den billigaste affären fem minuter bort istället för den i nästa hus för att köpa mjölk, fast jag tom sa att jag betalar. Ekonomisk men liksom...
Utmattning för en frisk människa och för en med ME går inte att jämföra. Han blir ändå tröttare än vanligt folk, kanske därför han haft så lätt att acceptera min trötthet, pga hjärtoperationerna som barn. Men det är hans story, inte min, så det skriver jag inte mer om.
Godnatt

Snabb uppdatering

Jag lever, nätt och jämt ;) Är förkyld som en tok och det har satt sig mycket i hals och mun så jag har svårt att äta och svälja. Eller satt sig i huvudet och slemhinnorna kanske är mer riktigt. Aj, helt enkelt. Så om uppdateringarna är lite sparsamma för tillfället är det därför. Ska försöka ta mig in till stan idag, ska försöka få en akuttid nånstans och få slemhinnorna kollade på. Inte normalt det här. Och passa på att köpa julklappar när jag är i stan, haha. Bra idé eller hur? Men vet inte när annars det ska bli av, har så mycket nu innan jul, åker till Oslo på fredag så det måste vara klart innan dess och har annat för mig resten av veckan. Vojne vojne...

Förkyld

Och så underbart det är att ha extra smärtor som *inte* är skov, för vet ni skillnaden på me/fibrosmärtor och vanliga förkylningssymptom? Förkylningssymptom kan man lindra med vanliga små mediciner <3 lyckan över att kunna ta vanliga smärtstillande för att lindra är enorm. Tror inte någon annan är glad för en förkylning, speciellt inte ovanpå en annan sjukdom, men gud så skönt med feber som dämpas av Alvedon! Halsontet är fortfarande där, svullna lymfkörtlar går ju inte bort bara för att jag blir förkyld. Och alla vanliga smärtor och trötthet, men att inte behöva stå ut med de extra som kommer då och då ändå är ju nice. Så nu har jag "normalont" och är trött, men har haft så mycket skov och kraschar det senaste där inget har hjälpt så det här är en trevlig omväxling...

Skyller iofs själva förkylningen (som säkert inte är bra för sjukdomen i långsiktigt, men som sagt, skönare än ett skov/krasch) på schenker för att de har tappat bort mitt paket med vitaminer och grejer. Hade bla beställt coldzyme, sprayer for hals och näsa som ska skydda slemhinnorna från bakterier. Har också problem med min mage eftersom att mitt sunwic tog slut i fredags, skulle ju fått paketet i onsdags, men då skickade de det till utby. Sen hämtade de det i måndags, sorterade det i Borås, skickade ut det, tappade bort det och imorse sorterade det i Borås igen så jag ska få det imorgon hoppas jag. Annars får jag fnatt!

Ska ta min nya b12 imorgon. Glömde att det skulle ligga i kylskåp så det låg framme hela gårdagen, hoppas att det inte gör nåt... :/

Ligger på soffan med min slanket (filt med ärmar, älskar den) och har försökt sova men det är helt omöjligt, utom när jag gör nåt annat, då blir jag supertrött, men så fort jag lägger det ifrån mig så "piggnar" j till. I brist på bättre ord.

Läkarbesök och sjukskrivning

Japp, det summerar väl det hela rätt bra. Var hos en läkare som visste vad me är och det är ju bra. Så nu är jag sjukskriven fram tills sommaren. Är både lättad och lite ledsen över det. Väldigt skönt att slippa stressa över skolan men samtidigt är det ju ett nederlag i kampen mot att låta sjukdomarna ta över mitt liv.
Doktorn hade väldigt bestämda åsikter. Det här att inte skriva ut smärtstillande pga att man är ung så man inte ska bli beroende är idioti enligt mig, man kan ju skriva ut lite grann bara? Så att jag kan andas de värsta dagarna iallafall. Men men. Det löser väl sig. Och LDN hade han inte hört talas om och skrattade bara åt, dumt. Man kan ju undersöka det liksom. Säga, jag ska kolla upp det eller läsa på. Doktorer alltså, de får sån jävla hybris, vad är problemet? Varför tror de att de är de enda i världen som vet nåt, och de vet allt? Och har inget behov av ny kunskap.
Blir så less!
En dag i taget.
Nu är det dags för ett bad och sen tidigt i säng.

Smärtstillande

Två timmar sen jag tog dem men har fortfarande lika ont. Vart vaken i tre timmar, så det är ju tre timmar av denna  dagen avklarade... Undrar om marijuana hade funkat som medicin för fibro och me? Ta bort illamående och smärta, så guld det hade varit! Klarar ju ändå inte att göra nåt vettigt, ligger på soffan och försöker att tänka på annat än min kropp. Spelar spel på ipaden, men det blev för jobbigt. Tänkte sätta på nån tv-serie att slötitta på men orkar inte ens det. Ska nog försöka sova en stund, smärtan brukar bli lite bättre på eftermiddagen. En tupplur för att samla energi till att ta en dusch? Vilket jävla liv.
När jag var deprimerad i tonåren och fick fylla i massa formulär så fanns det som alternativ att inte orka ta en dusch, och jag fattade inte vad de menade. Bara för att jag var deprimerad ville jag väl inte vara ohygienisk? Men nu. En dusch går vissa dagar bra, för det mesta ok och får vila efter och ibland, som idag, är det världens ansträngning. Sitta i badkaret och duscha? Ta ett bad såna här dagar är också för ansträngande, man måste ju hålla näsan ovanför vattenytan. Har aldrig tänkt på att det kräver styrka och energi, man ligger ju ner och slappnar av. Men senast när jag var så här väck och försökte så fick jag träningsvärk i magen. How to get a six pack with me. Top tip. L o l. Orka.
För tungt att hålla mobilen nu, så det var min uppdatering för stunden.
Ha en fin dag i dimman (bokstavligt, här är jättedimmigt!)

Trött, ont och frustrerad

Ja, en helt vanlig dag i mitt liv alltså... Men seriöst, hade verkligen velat ut och se mig om i världen denna helgen! Har presentkort till en nyöppnad frozen yoghurt bar här i stan, hade ju önskat att jag orkade det lilla men nej. Orkade ta mig ut i vintern lite lite grann innan, gick bort och hämtade ett paket som kommit, ett som faktiskt kom rätt...
Har ett annat som är på vift i utby och tydligen är schenker bättre på att lämna än hämta paket så mina kära kosttillskott är försvunna. Eller ja, i utby. Dit lämnade schenker dem i onsdags för att det var näst närmsta stället för mig, närmsta var fullt. Tar ca 30-40 min att gå dit, kan ta en buss och sen vänta där en halvtimme på bussen tillbaka... Nej tack, inte när jag mår så här och inte ens orkar åka in stan och äta frozen yogurt! :( Eller hämta b12 för den delen... Så jag får vänta tills schenker orkar hämta dem och skicka dem rätt, så sjukt dåligt!
Naproxen + Alvedon hjälper inte ett smack, vill inte stoppa i mig kemikalier i onödan heller men... Suck, hoppas väl att de ska börja funka nån gång?

Läste om LDN, verkar väldigt spännande men svårt att få utskrivet i Sverige. Måste skriva ner alla funderingar och ta med till doktorn på onsdag!

Om någon har lite energi över så får ni gärna skicka över lite hitåt!

Livskris

Fick lite panik i måndags när jag mådde så otroligt dåligt och släpade mig till skolan ändå. Skrev ett inlägg i en Me-grupp jag är med i på facebook som började "Är jag dum i huvudet?" (som går till skolan fast jag inte orkar, det kommer göra mig sämre, etc).
Fick massa svar med goda råd, erfarenheter och varningar. Kontentan av det hela var ungefär, sluta innan du blir så dålig att du överhuvudtaget inte har ett val, för då är du fast hemma sen. Många som gjort samma sak, pushat och fortsatt plugga eller jobba medans de blir sämre och sämre och tillslut ligger de 20 timmar om dagen och blir inte bättre (eller det tar år att bli aningens bättre som bäst) så de så, gör inte om våra misstag! Och man vill ju så mycket... Jag vill ju leva normalt, jag vill inte acceptera att jag inte kan. Men idag har jag varit hemma från skolan två dagar, lyssnat på 20 sidor miljörätt på talbok igår, var hos akupunktören (underbart, mer om det i ett annat inlägg) och idag en kort promenad. Om jag levde såhär skulle min livskvalitet vara mycket högre för jag skulle inte lägga all energi på att komma upp i tid på morgonen, stressa till skolan, bara att ta mig drar All energi! Nu kan jag ligga kvar i sängen och dra mig, gå upp och äta frukost, ta det lugnt, duscha, vila, klä på mig, ta en promenad, vila... Det funkar bättre. Pacing? Ja. Jag behöver vila efter en dusch. 24 år gammal och en dusch tar på krafterna. Jahopp. Ska iallafall till doktor E på onsdag, han jobbar på en vårdcentral i stan och min me-grupp rekommenderar honom. Håll tummarna!
Ska försöka fortsätta med pacing och talböcker och lyssna mer imorgon när jag inte ska göra något annat, känns bättre nu när jag skrev ner det, ser det klarare på något vis. Idag har jag mest haft kris och känt mig förfärlig som "gett upp" och också, faktiskt, lat som inte går till skolan. Idiot. Jag är dum i huvudet ;) helt väck iallafall. Äsch. Det är en process det här, och att bara tyst acceptera saker har aldrig vart min grej. Fråga mina päron om det liksom. De tyckte ju jag skulle passa som jurist för att jag hittar kryphål i varje argument och alltid käftar emot typ ;) Inte lätt att hitta de där kryphålen nu när man är så trött och hjärnan är mos dock. Well, hell, jag överlever. Det blir nog bra till slut...

Vad gör jag?

Är jag dum i huvudet som är på väg in till skolan nu? Har svinont, är jättetrött och kroppen känns helt förstörd.
Influensa deluxe + ramlat ner för trappan + inte sovit på en vecka för att beskriva det för er lyckliga satar som inte har det så här.
Har ju haft det så här en knapp vecka nu så vad sjutton ska jag göra? Jag är inte beredd att ge upp skolan än men det kanske är vad jag måste. Känns ju rätt hopplöst när man mår så här titt som tätt och tydligen gör jag ju mig själv sämre när jag ändå går till skolan och det är väl därför jag blivit sämre i allmänhet i höst. Skit också. Ska gå till skolan och... Vadå? Jag fattar ingenting, tar inte in nånting medvetet iallafall, jag kan inte läsa... Känns aningens hopplöst idag!

Hur ska jag klara det här?

Ja, inte är jag nåt bättre, igår tog jag naproxen + Alvedon och hade svinont hela dagen, kunde knappt somna. Kändes som om min benmärg var inflammerad eller nånting. Man säger ju om kyla att det går genom märg och ben, har är det smärta som går genom märg och ben... Så idag när jag inte skulle göra något annat än att ligga på soffan så tog jag en tramadol + Alvedon.
Så hur ska jag klara veckan och skolan? Ingen jäkla aning. Och har inte läst någonting, försökte läsa häromdagen och rummet snurrade runt, och har mått så dåligt så jag har lagt ner. Men imorgon ska jag träffa en bibliotekarie och få talböcker hoppas jag. Så hoppas att det hjälper mig.
Har haft en mysig första advent iallafall, drack precis en liten halv mugg lättglögg med smak av blåbär och lingon. Perfekt för mig som inte gillar glögg-och alkoholsmak. Och ska ju inte blanda alkohol och tramadol, men pyttelite 2.25% glögg är nog ok, 9 timmar senare ;) Kanske hjälper mig att sova? :)
Och kollar på Love Actually med älsklingen, bästa julfilmen.
Godnatt

Jobbig helg

Igår var en sån helvetesdag så jag orkade inte ens blogga om det. Fick stöd av pojkvän, familj och alla "sjuksyskon" på de underbara communities som finns när man är sjuk.
Helvetet började tidigt, gick upp kl 7 för att vara på vc kl 8 för att få träffa en ny doktor. Var förstörd i kroppen redan innan och att vänta där två timmar gjorde ju inte saken bättre. Sen var doktorn en total idiot. Long story short, hon visste ingenting om fibromyalgi och ME/CFS, tyckte att jag skulle motionera och värst av allt, jag är nog trött och orkar ingenting för att jag är deprimerad inte pga ME.... Gaaaaaaah!
Sen grät jag hela vägen hem (absolut inte deprimerad, nejdå ;) nej men, jag är trött och frustrerad, har ont och att då mötas av idioti och... Aah!) och i älsklingens famn när jag kom hem.
Sen fick jag ju självklart migrän av gråt, spänning och stress. Så, höll på att spy, sprängande huvudvärk, synbortfall, svårt för yttre stimulans. Pappa kom med lunch, sen körde jag mer eller mindre ut honom och gick och la mig en timme innan jag skulle till akupunktur.
Hon var helt underbar, ska dit igen på tisdag så mer om det då.
Idag, trött, sjukt influensaont i hela kroppen, feberkänsla etc. Tog mig till kortedala där närmsta apotek är, hämtade ut pronaxen och Alvedon, handlade lite på hemköp, släpade mig hem igen, helt slutkörd. Då tar vi fram julsakerna! Har inte så många tack och lov... Sen soffan, äntligen! Efter några timmar blev älsklingen uttråkad och ville "göra något", så vi har nu bakat Långpannebröd och Wienernougat. Ligger i soffan igen, får ryckningar i benen, Yay. Ont ont ont. Funderar på tramadol för pronaxen är ju helt värdelöst. Suck.

Dräggel-Pelle

Jag har för första gången i mitt lov vågat mig på nåt starkare än ibuprofen (eller, fick nåt skumt på sjukhus och utskrivet i Spanien men sen jag fick min diagnos och så då), tramadol, och det domnar smärtan lite tack och lov. Kan ju inte säga att den försvinner helt eller så, men det känns som en bra smärtdag men väldigt dålig yrsel-tröttdag. Blir inte illamående så länge jag inte gör nåt, hö hö.
Men, en lustig sak är att saliven bara rinner, har inte vart så här fuktig i munnen på flera år! Och biverkningar är muntorrhet står det? Blir muntorrhet*3=dräggel-Pelle? Låg och sörplade så mycket inatt att min käre pojkvän inte kunde sova. Först så han åt mig att sätta in gnisselskenan, men jag sa då lite förorättat att den redan var inne. Kl 4 gick han och la sig på soffan, kl 10 märkte jag att han var borta (då hade jag ändå vaknat två gånger innan) och trodde han gått upp precis. Halv 12 kom han in med frukost på sängen åt mig och berättade att han sovit på soffan. Gulle!

Imorgon ska jag till doktorn kl 8, eller hänga på låset innan dess så jag får tid innan hon drar igen. Ny doktor, håll tummarna för att hon är bra. Vågade mig på tramadol efter att jag ringt min morbror som är doktor, men hoppas få något utskrivet nu.
Sen till stan, träffa papsen, gå till clinique för min regelbundna hudanalys (den är så knäpp och mediciner hit och dit hjälper inte!) och sedan ska jag testa akupunktur! Spännande! Är någon sorts helhetsbehandling så det kan vara andra inslag med, ska först fylla i något formulär och prata med akupunktören och hon kollar på min tunga och sen gör en behandling som ska passa mig. Hoppas att det blir en positiv verkan av det. Söta mamma betalar. Känner mig väldigt glad och tacksam över de fina människor jag har runt omkring mig!  <3

Inte bra, ompapa

Har väldigt ont, faktiskt såpass att jag gick tidigt från skolan. Så nu ligger jag i soffan och väntar på att vårdcentralen ska ringa. Hoppas jag kan ta tramadol med Cymbalta för det har jag några hemma. Eller att de kan skriva ut nåt annat per telefon som älsklingen kan hämta ut. Kan ju skriva ut en fullmakt åt honom. Skrev en fullmakt för hand i helgen åt min styvpappa, krävs ju inte mycket för att skriva en giltig fullmakt men det hade tydligen varit svårt för de på apoteket att förstå. Suck.
Här i Bullerbyn har vi det kul nästan jämt.
Fick iallafall tid till akupunktur/kinesisk medicin-behandling på fredag. Hoppas det hjälper! Känner mig helt väck nu.

Försämring

Är väldigt arg på sjukgymnasten jag var hos igår, min rygg är helt förstörd. Känns som att jag har ett stort blåmärke över hela ryggraden. Och nacken är inte heller glad. Helt illamående av smärtan.
Självklart går detta ut över resten av kroppen med, så har enorm feberkänsla och sitter och kallsvettas på spårvagnen på väg till skolan. En kompis frågar ibland varför jag kommer till skolan när jag har så ont, men om jag var hemma varje gång jag har ont eller extra ont så skulle jag aldrig vara där! Så jag stannar hemma vid skov, endast när jag inte fysiskt klarar att ta mig dit. Får se om jag klarar att stanna idag, men jag behöver verkligen för vi måste fixa ett ämne för uppsatsen och skicka in pm om det.
Idag går iallafall spårvagnarna som vanligt och jag fick sittplats. Vet inte om jag fysiskt hade klarat att stå idag så det är bra. Eller, jag klarar ju för det mesta det jag måste klara men ändå.
Jävligt bitter på gårdagen, när jag precis börjat bli bättre!

Tack världen

Kom preciiiiis ut ur mitt aslånga, typ skov (var mer av en väldigt lång period av mycket ont än ett ordentligt skov på ett par veckor där jag är TOTALT utmattad och inte kan ta mig ur sängen) och var hyfsad imorse när jag vaknade. Eller efter startsträckan men ni vet.
Iallafall så sket sig dagen rätt fort och alla skedar tog slut när den försenade vagnen äntligen kom och jag fick stå i en kvart. Sen gick jag på... Vet inte, ånga? De tre timmarna på föreläsning om miljörättsekonomi (precis lika tråkigt som det låter) var något av en dimma och tog slut på ännu mer skedar jag inte hade + extra skedar pga att föreläsaren hade mikrofonen på max. Hittade mina öronproppar efter ett tag, det hjälpte men skadan var redan gjord.
Sen efter denna helvetesföreläsning skulle jag på en sjukgymnastbehandling. Han masserade skiten ur min rygg, aj, slutade med att knäcka den. Jag var avslappnad typ en sekund efteråt och nu har jag bara väldigt ont där han knäckte och där jag hade ont innan. Tjoho.
Hans fantastiska råd till mig var att inte stressa och inte ta ut mig. No shit sherlock? Hur föreslår du att jag gör det? Jag går i skolan, jag vill inte pausa mitt liv! Och naturligtvis att jag går hos honom regelbundet. Han gjorde även akupunktur, vilket jag har funderat på ändå men ska inte göra det hos honom utan hos en specialist på kinesisk medicin som också kan fibro.
Pratade med min ömma moder och hon sa att hon kan betala. Vad som helst om det kan göra mig bra/bättre. Gullemamma :) Så jag ska boka en tid tills på fredag eller nästa vecka! Ser fram emot det, hon verkar väldigt seriös och kunnig. Hade inte mamma ställt upp hade jag fått vänta tills efter jul och köpa för eventuella julklappspengar.
Godnatt

Rätt smärtfri idag!

Bortsett från händerna har min kropp varit helt ok idag, så otroligt skönt! Möjligtvis lite värk men det är ju ingenting jämfört med smärtan som gjort mig tårögd det senaste. Hoppas det håller i sig ett tag, om inte är jag iallafall tacksam för idag. Naturligtvis blev jag... Svårt att säga tröttare för jag är ju supertrött hela tiden, men nu när smärtan inte höll mig vaken somnade jag på soffan några timmar i eftermiddags tills min fantastiska pojkvän väckte mig och hade fixat middag åt mig. Jättegod thai-inspirerad quorn-och rotfruktsgryta, mumma. Han är bara så bäst, vad hade jag gjort utan honom? Sån tur att jag hittade honom och att vi vågat satsa och ta oss igenom de svårigheter vi mött. <3
Så idag är jag tacksam för respit från smärtan, sovstund på soffan och underbar pojkvän.

Jaha

Tenta i fredags så imorgon börjar ny delkurs i miljörätt, säkert intressant egentligen men känner jag juristprogrammet rätt så är det urtråkig litteratur och massa tråkläsning som jag inte klarar. Måste fixa så jag får de där talböckerna på skolbiblioteket men har inte orkat ta tag i det.

Haft en väldigt intensiv men trevlig helg när vi firade min äldsta systers förlovning. Så kul att träffa alla, men jag blir ju så sliten. Allt gör så ont. Inte bra.

Måste hitta en bra doktor här i gbg och måste nog få utskrivet nåt sorts smärtstillande. Vet inte riktigt hur det skulle funka för jag vill ju inte droga ner mig heller...

Smärta och fibrodimma

Vaknade av smärtan imorse. Försökte somna om men hade så satans ont så det var lika bra att gå ut på soffan så jag inte väckte älsklingen. Tog i desperation två Alvedon och en ibuprofen men det hjälpte ju inte som vanligt.
La mig på soffan och kollade på Princess Mononoke istället. Fattade nada men så är det ju med fibrodimma. Slötitta på nåt är ju ändå aningens distraherande. Pojkvännen kom upp ett par timmar senare och undrade varför jag kollade på "Japanese cartoons". Orkade inte förklara skillnaden så jag sa bara att jag vaknade av smärtan och det är nice att titta på tecknat när man är dålig. Efter en dusch tog jag mig samman och vi gick och handlade lite, vilket ändå hjälpte stelheten i ryggen aningens, men å andra sidan förstörde knäna mer, trots knäskydd. Tenta imorgon då, stort lycka till till mig
Och förlovningsfest på lördag. Ena styvsystern ringde och frågade om jag kunde hämta henne, pojkvän och annan styvsyster en halvtimme från mammas hus på lördag. Alltså en timmes körning fram och tillbaka. Förklarade att jag har väldigt ont och fibrodimma så vill inte köra alls och tror inte de vill bli körda av mig heller när mina reflexer inte är på topp. Hon höll faktiskt med. Det roligaste är ju att detta händer typ varje gång vi ska ha familjesammankomst och det går tåg så man kan hämta dem på stationen utan problem. VI åker tåg för guds skull! Förstår inte varför de väljer att bo ute på vischan men är inte villiga att skaffa körkort eller åka kollektivt?? :S tog körkort asap när jag var yngre för att vi bodde utanför stan... 15 min med cykel, inte 20 min med bil... Suck.

Godmorgon

Igår hade jag alldeles för ont och var för trött för att blogga. Skulle varit på två föreläsningar, en 10-12 och en 13-15. Kände redan när jag vaknade att det inte skulle gå så bra, hade väldigt lång startsträcka och ont och trött överallt. Satte på de stora handledsortoserna men det hjälper ju inte nämnvärt, speciellt inte som det är fingrarna som gör mest ont. Struntade i att ta med datorn eftersom en kompis är mitt anteckningsstöd och får betalt för att skicka sina anteckningar till mig och tänkte att jag försöker bara gå och lyssna. Klarade första övningen men hur mycket jag tog in vet jag inte. Det ligger väl där nånstans.

Sen var det helt omöjligt, så jag åkte hem, satt lutad mot fönstret på spårvagnen för jag klarade inte att hålla mig upprätt.
Hur jag lyckades gå hem är ett mirakel, sista biten bara gick jag och undrade vilka ben som gick under mig, jag kunde ju känna att mina inte hade några krafter kvar men de har benen gick på.
Var sjukt rädd för att ramla för jag var så ostabil så ska nog köpa en käpp nu och inte vänta tills den 25e. Suck.

Lång startsträcka idag med, ville fortsätta sova men det gör för ont.
Hoppas jag blir lite piggare och positivare snart men just nu är det svårt.

Lite nedstämd

Ja, eller vad man nu ska säga. Har läst väldigt mycket om både fibro och ME/CFS sen jag var hos doktorn och jag känner mig väldigt frustrerad. Har dessutom rätt så ont och är väldigt trött (superkonstigt, jag vet! Förstår inte vad det kan bero på...) och har ju nu fått bita i det sura äpplet och erkänna att jag faktiskt inte blir bättre utan faktiskt fortsätter att bli sämre. Det är inte lätt för en envis åsna som mig och när jag nu erkänt det för mig själv kommer problemet, vad gör jag nu? Och; hur får jag min omgivning att ta det steget också och inse att det här som nu pågått i flera år faktiskt håller på att bli väldigt handikappande.
Jag orkar helt enkelt inte med de saker jag gjorde för ett år sedan, eller ens för några månader sedan. Och redan för ett år sedan kändes det som att jag inte orkade någonting för jag orkade aldrig gå ut t.ex. men nu orkar jag ju inte ens samla krafter till att moppa då och då. Hushållsarbete blir helt bortprioriterat för skolan och den orkar jag ju heller knappt med...  I våras orkade jag ju ta hand om mammas vovve rätt regelbundet men nu orkar jag knappt ta en promenad med honom när jag är där, och promenaden älsklingen och jag tog igår var den som var lilla kvällsrundan innan. Som tar ca 15-20 min nu, innan 10.
Blir lite rädd av den här utvecklingen, men min rädsla kommer i skymundan för när jag försöker prata om det blir det sopat under mattan. Av oförstående och förnekelse och sorg. Folk förstår inte att det faktiskt blir värre, och att jag, deras anhöriga, faktiskt kan bli sjuk. Sjukare, kan man ju påpeka här, men innan har det mer varit... Milt jobbigt? Jag vet inte, och jag vet inte hur jag ska få dem att förstå. Ta ett allvarligt snack med alla? Försökte aningens genom att dela ut RMEs broschyr om ME/CFS men det verkade inte vara så intressant, eller som att de inte tror att det rör mig, jag är en unik patient som inte får dessa sjukdomar lika allvarligt som alla andra, jag är ett av de milda fallen? Jag var kanske det, men tyvärr inte längre...
När jag försöker förklara heter det bara att alla glömmer saker, alla tappar ord, alla sluddrar när de blir trötta, alla är trötta ibland, jag är trött för att jag inte har gjort någonting (vilat en dag) eller för att jag överansträngt mig etc etc....

Att leva med ME/CFS och fibromyalgi

"USA:s hälso- och smittskyddsmyndighet CDC konstaterar att ME/CFS-sjuka är lika funktionsnedsatta som patienter med MS, SLE/lupus, hjärtsjukdom eller cancerpatienter under cytostatikabehandling."
Nej, tack och lov är inte jag en av de som har det värst, de är HELT handikappade (funktionsnedsatt känns inte rättvisande för de som ligger i ett mörklagt rum över 20 timmar per dygn), men tänk er att ha svår influensa. Varje dag. Och försök sen leva normalt.
Nästa gång du får influensa, så försök leva normalt. Gå till jobb/skola, gå till gymmet, ta en fika med en kompis, gå och shoppa, gör alla hushållssysslor. Dammsug med influensa. Och sen kan du få höra att det nog inte är så jobbigt, eller att folk "vet hur det är". (Det gör de ju med influensa men varje dag. I åratal.) Eller att om du tränar så kanske smärtan går över. Du blir piggare, får endorfiner. Har ingen sagt det när du har influensa?
Det är konstaterat att om man har me/cfs är det en sak som kan göra en sämre. Överansträngning är att be om att bli sängliggande ett tag.
Eller sägs det till någon med ms att hen nog bara behöver träna? Eller att om hen bara vilar lite så blir hen nog bättre?

Jag fick min diagnos i mars i år. Då fick jag medicin, som ska vara symptomlindrande. Problemet är att jag har inte blivit bättre. Tvärtom blir jag successivt sämre. Jag får ondare och jag blir tröttare. Jag får skov där jag på flera veckor knappt klarar att ta mig upp ur sängen, att duscha är en så stor ansträngning att jag måste vila en timme. Efter skoven har jag kommit ytterligare ett hack längre ner.
I vardagen kämpar jag, att jag går på mina föreläsningar när jag mår "som vanligt" är bara ren viljestyrka och en ovilja att acceptera att jag är sjuk.
Jag har fått hjälpmedel som jag inte behövde för ett halvår sedan. Nu vet jag inte hur jag skulle överleva utan mina gummilappar för att öppna burkar, och även när jag använder dem gör det ont i händer och handleder. Jag har ortoser för att stödja handlederna, och ryggen, och knäna, och armbågarna.
Jag kommer att behöva köpa en käpp snart. Klarar jag mig utan kryckor/rullator/rullstol i ett år till är det positivt.

Det är klassat som en neurologisk sjukdom.
Jag mår fysiskt dåligt och bara för att det inte syns på mig, och bara för att jag ler så betyder inte det att jag inte är dålig. Förhoppningsvis så slipper jag rullstol eller nåt annat som gör att det syns med. Men bara för att jag går normalt betyder inte det att det inte gör ont när jag går (eller står eller sitter eller ligger) men jag visar det inte.

Jag har slut på skedar

http://www.butyoudontlooksick.com/wpress/articles/written-by-christine/the-spoon-theory/

Var ändå stolt över att jag orkade göra tre saker men nu är jag ledsen för jag läste ett till inlägg på butyoudontlooksick.com och bara kände att... Va fan. Den här tjejen kan ändå få viss förståelse men här är det fanimig noll förståelse. Jag hatar också när folk "vet hur det är" men alltså ingen har en jävla aning om vad mina diagnoser är eller vad det innebär. Jag har aldrig fått blommor eller ens ett kort för att någon vill muntra upp mig, än mindre att någon har gjort något praktiskt för mig, bortsett från älsklingen som ju gör hushållsarbete. Men jag får noll sympati, för det syns inte att jag är sjuk. Så folk fattar inte att jag är sjuk. Alls. Även de som vet det. Även de som läst lite om det. De fattar inte att jag har ONT, överallt, varje dag, hela dagen. De är också trötta efter jobbet/skolan. Har tom hört att "jag får också en släng av fibromyalgi ibland". Eh nej, du blir trött när du har gjort något, eller har träningsvärk, det är inte samma sak som att känna sig sönderslagen varje dag. Som att du inte har sovit på en vecka. Varje dag. Jag kommer inte ihåg hur det känns att INTE ha ont eller att INTE vara trött. Så alla som är friska som tror att de vet... Dra åt helvete. Och de som är friska som inte fattar att jag inte är det för att det inte syns på mig, och för att jag inte visar något och för att jag ler och kämpar vidare varje dag. Ni kan dra ännu längre ner at helvete. Ingen bra dag just nu. Ska kolla på något kul och hoppas att mitt humör blir bättre. Gör för ont i händerna för att skriva mer nu ändå.

Lite piggare idag

Och tecken på det är att jag faktiskt vill gå ut på en kort promenad. Och att jag inte behövde lägga mig och vila mellan duschen och påklädningen. Fast nu halvligger jag på soffan och vilar inför min lilla promenad. Sa till älsklingen att vi kunde gå på en kort promenad runt dammen och så kan han gå och handla sen. Han undrade då varför vi inte går och handlar tillsammans och jag sa att jag inte orkar, eller att jag iallafall hellre spenderar min energi på att gå runt dammen än att gå och handla. Och han säger då, nej du vill hem och diska. Och jag sa att jag ska försöka. För det känns inte rättvist att han ska göra allt, som han i princip gör, men samtidigt har jag inte ork. Hatar att enkla saker tar så mycket energi och att jag inte har ork till någonting. Sug min liksom... Ska lägga dagens energi på en liten promenad och sen förhoppningsvis disken sen blir det soffläge igen resten av dagen.

Kvart över läggdags

Har ju som sagt haft en rätt välförtjänt vilodag idag, har i princip legat på soffan hela dagen. Detta hjälpte ju inte tröttheten eller värken överhuvudtaget, tvärtom var ansträngningen av att titta på tv så stor att jag fick samla krafter en timme för att ta mig ut till badrummet och borsta tänderna och tvätta ansiktet så nu är jag äntligen i säng. Har väldigt ont, kanske för att jag tog half dos Cymbalta imorse, eller egentligen är det väl inte nån skillnad från hur jag har mått i veckan.
Har dessutom bonusen av en giganto-finne som sitter på ryggen, på skuldran typ som min kropp överreagerar nåt så förbannat på så att hela min axel är helt lam av smärta. Kan seriöst knappt röra axeln eller vänster arm för den delen. Detta monster till finne består av en brun mitt och en rodnad runt i storlek av en enkrona. Tyvärr såg jag på Bones häromdagen hur en snubbe hade låtit en larv bo under hans hud och det såg ut ungefär så. Nice.

Min blogg ligger nu ute på fibromyalgiförbundets hemsida och jag har kollat in ett par andra bloggar därifrån ikväll. Lider med dem samtidigt som det är skönt att veta att man inte är ensam. Känner också att det var en jäkla otur att just min läkare slutade på Gottfrieskliniken så jag sen fick dr Morfinplåster och nu dr Aspie. "Lär dig hantera det" Hur då, undrade jag. "Jag vet inte" var det informativa svaret medan han satt och drog i sockan på foten han hade lagt upp i knät. Missförstå mig rätt, jag har hellre en läkare som är duktig på medicin än sociala färdigheter, men jag känner att hjälp hade ju varit kul att få med. Och alla fibrisar som äter tramadol och grejer, var får de det ifrån? Dr morfinplåster hade ju skrivit ut citodon at mig om jag hade velat, men envis som en åsna och rädd för droger och att få ännu dimmigare hjärna tackade ju nej och bytte doktor. Vill inte få mindre ont på bekostnad av att få ännu svårare att koncentrera mig. Men jag vill ju inte ha svinont heller... Balansgång. Måste hitta en bra vc-doktor eftersom Gottfries slussar ut mig nu. Någon som vet någon i Göteborg som är bra på smärta får gärna höra av sig. Börjar bli så rädd för att jag ska behöva bli sjukskriven om jag inte klarar att plugga, men sanningen är ju att min kropp inte blir bättre utan bara sämre.

Inatt hoppas jag att mina ben håller sig stilla så att pojkvännen får sova och att jag vaknar i en värld/framtid när jag är frisk.
Skulle vilja flytta till en lägenhet på markplan, närmre stan typ bortanför Linné/slottskogen, med liten trädgård så man skulle kunna ha en hund. En liten en som inte behöver jättemycket motion så kan jag släpa mig runt med den i slottskogen och sitta i trädgården och gosa. Drömma går ju. Har vart lite bäbissjuk tidigare i höst men nu har jag så ont att det gått över helt. Hunddrömmarna börjar så smått förtvina de med för nu vill jag inte gå alls i onödan.
Godnatt

Vilodag

Ska försöka vila upp mig under helgen. Hoppas att jag får en anings energi men det vore väl att hoppas på för mycket kanske. Vill gå i ide hela vintern och sova tills jag är pigg.

TGIF

Thank god it's Friday. Jag är så trött, och ska vara i skolan 10-15 idag vilket typ är alldeles för länge, får väl se om jag orkar... Min kropp är helt tömd på energi, det är som om all energi bara har runnit ur mig, ut genom porerna när jag sov eller nåt. Försöker pigga upp mig genom att lyssna på Fall Out boy, tänka på helgen och titta på söta sjökor på http://calmingmanatee.com :)
Ha en skön, avslappnande och förhoppningsvis energigivande helg! Och så hejar vi på Sverige som fasen ikväll!

Acceptans

Jag är inte där än. Det verkar vara en av hörnstenarna i 'behandlingen', att acceptera, att lyssna på sin kropp, att planera sin energi etc. Jag är inte där. Jag tycker jag har accepterat tillräckligt. Jag tänker inte acceptera att detta är för alltid, att jag kommer vara nån jävla sengångare för resten av mitt liv, no way José!
Läste en intressant artikel i väntrummet om ME-behandling med cancermedicin, en studie utförd av en dr Olav Mella i Bergen. Spännande, ska googla hela undersökningen senare. Det finns hopp!

Tomorrow, tomorrow...

Så glad att jag ska till doktorn imorgon, kroppen är helt åt helvete alltså... Tog en b12-injektion igår, sov 11 timmar inatt och har precis kommit hem efter 75 min yoga och mår ändå skit. Skulle på föredrag av Leif Silbersky i eftermiddag men jag får skippa det och försöka plugga hemifrån idag istället. Fibromyalgi suger.
Pojkvännen kom precis och frågade om det inte var dags att ta golvet för det var ett tag sen men jag klarar det inte. Känns så jäkla idiotiskt att jag inte ens kan moppar golven! Gaah, blir galen på min kropp! :(

Uppe med tuppen

Eller förresten tror jag tuppen tog sovmorgon, det är fortfarande mörkt och det spöregnar, tuppen sover. Börjar så sakteliga ljusna ju närmre stan jag kommer. Ska ha dubbelföreläsning idag, slutar vid lunch och sen ska jag på sjukgymnastbehandling, typ massage, känns spännande, hoppas det hjälper. Om inte är det dags för b12 idag så det kanske piggar upp mig.

På torsdag ska jag till Gottfries igen, har fått en ny läkare på min begäran. Hoppas att han är bra, han är inte lika utskriftsvänlig sa receptionisten. Bra! Vi hoppas på att vi är mer kompatibla än jag och dr morfinplåster! ;)

Har väldigt mycket smärta och trötthet för att inte vara inne i ett skov, hoppas verkligen sprutan fokuserar mig och piggar upp mig, det behövs!

Sjukt full spårvagn, det positiva med att bo en bit från stan är ju att man iallafall nästan alltid får sittplats på morgonen, inte som de som tränger sig på i gamlestan och står som packade sillar. Usch. Jag blir lätt klaustrofobisk även fast jag sitter ner, "skyddad". Andas lugnt.

Alldeles för trött för en ny vecka

Hade en jättemysig helg i Oslo, men jag är så trött nu och har en alldeles för stressig vecka framför mig! Sjuk är jag också, förkyld som attan, det går inte bra nu! Men jag hoppas att b12en på tisdag hjälper så jag blir lite piggare och nästa helg blir det soffläge hela helgen...
Önskar mig själv och alla andra en god natts sömn och smärtfrihet, hade varit väldigt skönt och välbehövligt, men det är kanske för mycket begärt. Hade varit så guld att åtminstone denna veckan få känna sig som en normal 25åring istället för en 80åring som blivit påkörd av en buss... Ge mig styrka.
Tror jag måste sålla mitt schema lite och kanske lägga ner onödiga saker, tex fixa pass. Göra det veckan efter kanske. Och eventuellt yoga, men jag vill gå på Mia-yoga, hon är så bra, det kanske gör mig gott. Så svårt att veta när man blir bättre av träning och när man faktiskt är för sjuk för det när man jämt är risig.

Fibromyalgi och juristprogrammet kanske inte är världens bästa kombo trots allt :/

Fick tillbaks resultaten på hemtentan jag gjorde efter ett skov som varat i princip hela läsperioden (dvs 3 veckor). Hade väl egentligen inte väntat mig godkänt men man kan ju alltid hoppas. Fick underkänt med råge, 2 poäng av 10 (5 godkänt). Det ska jämföras med vad jag fick hemtentan före, när jag inte haft skov, 9 poäng av 10. Känns jävligt drygt att sjukdomen ska förstöra så mycket. Har ju ändå tacklar det rätt bra hittills men man tappar ju suget...

Ryggbesvär

Så... Voltaren hjälper överhuvudtaget inte alls. Tog ett bad i tisdagskväll som hjälpte lite, sen igår morse gick jag på yoga som också hjälpte en del men det verkar ha kommit tillbaks idag ändå... + träningsvärk i resten av kroppen, hehe.

Det regnar otroligt mycket idag och jag är supertrött, vill redan att dagen ska vara över så jag kan gå och lägga mig och sova. Det positiva är att det är rätt "vanlig" trötthet, inte skov-trötthet :) bara, gå upp tidigt efter ytterligare en natt full av drömmar. Men men. Sitter på vagnen och lyssnar på klassisk musik och väntar på bättre tider.

Ska kanske sätta in en kopparspiral för att slippa hormoner, men det har att kopparen skapar en inflammation känns inte så bra med tanke på mina besvär... Ska till um imorgon och prata om det, kanske bara blir fortsättning med nuvaring istället, känns bättre rent känslomässigt just nu...

Voltaren

Kan ju inte direkt säga att voltaren hjälpte, lika ont fortfarande, dvs så fort jag rör mig. Höll på att spy av smärta på väg till skolan innan, inte bra. Nu hoppas vi att yoga hjälper imorgon, annars vet jag inte vad jag ska göra! Och att b12en kickar in med, lyckades ta den men spillde lite när jag skulle få upp det i sprutan och få bort luften i. Annars var det inga problem, tror jag ;)

Busponnyn har dödat min rygg!

Herregud, min rygg dödar mig, jag måste ha sträckt en muskel eller nåt när ponnyn bockade och busade. Dessutom har jag svinont i halsen, helt svullet. Hoppas det är me:n och inte influensa. Svullna halskörtlar är ju ett av tecknen på att me:n bråkar men det är ju influensatider så man vet ju inte. Väldigt svårt att säga när man konstant har influensaont i kroppen och feberkänsla för att kroppen inte kan hålla rätt temperatur... Det positiva är ju att jag inte känner hur ont resten av kroppen gör ;)
Är på väg till skolan nu iaf, såvida jag inte har skov och fysiskt kan ta mig till skolan så går jag, annars skulle jag vara borta alldeles för mycket. Älsklingen har lovat att åka till apoteket och köpa voltaren till mig tills jag kommer tillbaks iaf, sen blir det liggandes hela eftermiddagen, utom när jag ska ta min b12-spruta. Hoppas att den hjälper lite, har ju känt mig lite piggare sen förra veckan iaf! Och imorgon blir det 75 min yoga innan skolan för att stretcha ut kroppen <3

Ridning! :)

Sitter på tåget på väg hem till Göteborg efter en helg hos mamma i Varberg. Träffade en kompis som har hästar och red ut på en skrittur. Hon är också sjuk så vi hade väl samma tempo, men å andra sidan är hon van. (Å tredje sidan är hon mycket sjukare än mig som bara har lite fibro och så)
Iallafall satt jag på en häst för första gången på ett par år så det var nice. Nu var det ju en tjugoårig ponny som tror han är 3 och tyckte att en skrittur var lite lamt och skulle liva upp det hela med lite galopp och bock men men. Min kropp är helt katastrof nu men det var det nog värt. Har ont precis överallt, som om man har riktigt jobbig influensa och inget hopp om livet. Suck. Får väl se om jag lyckas ta mig till skolan imorgon, kan ju alltid hoppas att spårvagnarna blir inställda av stormen, de vill ju att man ska hålla sig inomhus... ;)

Sprutor och dofter

Mitt skov är tack och lov över för denna gången, och nu har jag dels tagit ett allergitest som visade att jag inte är allergisk men sköterskan så att jag mest sannolikt har doftöverkänslighet så min kropp reagerar på parfym, rök och pollen på samma sätt som om jag vore allergisk. Men allergimedicin hjälper inte. Score! ;)
Sen har jag dessutom varit tillbaks på vårdcentralen och lärt mig att ta sprutor själv. Rätt spännande faktiskt, inte så läskigt som jag trodde. Vanan att få sprutor satt i sen i våras så jag visste att det inte skulle göra ont mer än det första lilla sticket genom huden, men jag visste inte hur det skulle kännas att köra in nålen i låret, skulle det vara motstånd eller så, men den gled in så lätt så, inga problem. Och jag känner mig faktiskt lite piggare och mer fokuserad så jag faktiskt kan koncentrera mig lite på att läsa kurslitteraturen :) så nu ska jag få utskrivet nålar och kanyler och sen kan jag sitta hemma och sticka mig så mycket jag vill! ;) Dvs så mycket som dr morfinplåster ordinerat, alltså 1ggr/veckan 4 veckor och därefter 1ggr/månad. Håller tummarna för att det piggar upp mig mer och mer :)

Skov och plugg går inte ihop...

Nej du, hur länge har det här skovet hållt på egentligen? Två veckor? Mer? Jag har så ont och är så trött. Det blir sakta bättre men otroligt sakta och så fort jag gör något så sugs den lilla energi jag har ut ur mig. Har inte gått till skolan idag men har iallafall lyckats läsa en hel del och känner trots allt (peppar peppar) att jag börjar få koll på det här och kanske kan lyckas vara aningens förberedd tills på fredag. Fick för övrigt 9 av 10 poäng på förra tentan, den som var innan skovet dvs för tre veckor sen imorgon. Så jag hoppas att jag kan klara denna hyfsat, får jag iallafall godkänt (5p) så får jag ju 7p i snitt vilket är bra :) så jag får bara försöka mitt bästa och ser fram emot fredag kväll när tentan är avklarad och vi ska kolla på fotboll, dricka öl och äta burgare med syrran och hennes pojkvän. Jag är så glad att min älskling är hemma, det hjälper <3

Arbetsterapeut

Idag har jag varit hos en arbetsterapeut och fått två olika sorters handledsstöd, ett med tumstöd, ett utan, och en gummilapp som man har för att få grepp att öppna saker, tex korkar på petflaskor :)
Känns positivt.
Jag har fortfarande ondare än vanligt men inte lika ont som igår och förrgår. Tror ändå jag ska stanna hemma från skolan idag, kanske imorgon. Kanske åka till mamma, kanske inte? Kanske imorgon? :S Beslutsångest!

Aaaaaaaaj

Ont idag igen! Och mitt förvirrade huvud har fått för sig att jag borde ha en femtiolapp i plånboken, fick jag inte den från kassörskan häromdan och var är den och hur har det här gått till. Fattar ingenting, är astrött och hela kroppen gör ont. Det är inte värk, det är smärta!
Imorgon ska jag upp tidigt till arbetsterapeut, hoppas de kan hjälpa lite. Få handledsstöd.
Ska försöka släpa min tunga kropp ur sängen, fixa frukost och ta några värktabletter och hoppas att de hjälper den här gången. Värmekudden in i micron. Just nu suger livet lite granna. Ajajaj. 24, känns som 80. Och har ett obligatoriskt seminarium i eftermiddag, tjoho. Aj.

Ontontont

Har så jävla ont nu, speciellt händerna och handlederna värker, och kroppen är tung och trött så jag har svårt att hålla ögonen öppna och göra annat än att ligga på soffan.
Ok, jag har varit i skolan idag och jag har kokat broccolisoppa till lunch men jag vill ju så mycket mer. Har inte dammsugit sen jag flyttade tillbaks in och ligger långt efter med läsningen. Att vilja så mycket och kunna så lite, fibromyalgi och ME suger!

Träningsvärk och fibrovärk

Tvivlar på att mina fingerleder har träningsvärk men en del av det onda idag är från yogan igår. Jag uppskattar träningsvärk så mycket, den är annorlunda från fibrovärken och betyder att man gjort någonting :) Och dessutom att man varit/är frisk nog att träna! (Även om träningen är yoga och det blir mycket vila i barnets position.)
Jag ska försöka uppskatta att jag är frisk nog att känna smärtan från fibron, det betyder ju att jag har känsel. Jag kan gå, jag kan leva hyfsat normalt, om än med konstant smärta och trötthet. Men jag har mat på bordet och tak över huvudet, och även om svensk välfärd nedmonteras så finns den ett tag till iallafall. Jag behöver inte jobba från soluppgång till solnedgång, jag behöver inte vara rädd att dö på grund av otillräcklig (ingen) sjukvård, osv osv. Vi har det ändå väldigt bra här uppe i norr och en himla tur att man föddes här och inte på en soptipp eller ett risfält där man får börja jobba så fort man lärt sig gå!

Men självklart förbannar jag fibron och nedskärningar och att jag har ont, jag är inte mer än människa. Men jag är också tacksam för det jag har.

Ljuset uppbränt

Jo det är väl det som händer om man bränner ljuset i båda ändar, det brinner till slut ut. Från att ha känt mig lite stel innan träningen till att känna mig bättre efter träningen och två timmar senare mår jag piss. Tror inte det är pga träningen, iaf inte bara därför, utan också för att temperaturen har sjunkit och det påverkar mig så enormt mycket när jag blir kall. Hade glömt hur kall malmstenssalen är på hösten/vintern. Känner mig som om jag fick influensa på två sekunder, tung i huvudet, ont överallt och helt slut.
Så jag gick från föreläsningen i andra pausen för jag insåg att jag ändå inte fattar nåt, så ska jag hem och äta och sova lite innan matchen och klä mig väldigt varmt till den. Har ju redan biljett, och jag har dessutom hand om syrrans biljett med så måste ju gå, men kanske åker hem i första halvlek om jag mår dåligt. Imorgon hoppar jag nog skolan och åker direkt hem till mamma efter att jag varit på Clinique. Skönt med helg snart med andra ord.

Helvete,skriver detta på vagnen och så fort dörren öppnas får jag svinont av den kalla vinden och nyss när en kille snubblade till och satte ut handen för att ta emot hamnade den på mig och det känns ju som att jag fått en smäll av ett basebollträ på skuldran istället för att han bara nuddade mig i prinicip. Gör fortfarande ont fem minuter senare JÄVLA FIBROSKIT!

Bodybalance

Så... Jag har lite ont i ryggen idag. Och i axlarna. Och så vidare. Fibro helt enkelt!
Idag ska jag på bodybalance innan föreläsningen, hoppas jag orkar och att det får mig att känna mig bättre :)
Sen blir det fort hem och äta och byta om och sen in till stan för att gå på match igen, andra gången på en vecka :)
Och i helgen ska jag till mamma och träffa familjen och jag ligger efter med min läsning och bränner mitt ljus i båda ändar just nu... Inte så bra. Hoppas att jag för en gångs skull klarar det och får mer tid att vila nästa vecka.
Funderar på att skippa morgondagens föreläsning och åka ner till mamma tidigare. Decisions decisions!

Klarade av en lång tuff dag med ett fantastiskt avslut!

Lång dag i skolan idag, vilket är ovanligt för de brukar ge oss tid att läsa halva dagen och föreläsning bara på fm eller em, eller inte alls. Så mycket eget jobb och disciplin på juristlinjen och för mig med fibro passar det ju väldigt bra för då kan jag hem och vila. Har nog kanske blivit lite för lite läsande på sista eftersom jag inte vill pressa mig för mycket och haft så mycket annat runt om, men dagar som denna när jag är borta från hemmet över 12 timmar passar ju inte mig och min fibro alls.
Dock var det självpåtaget det sista, valde nämligen att inte åka hem efter skolan kl 4 utan stannade kvar i stan för att sedan bjuda pappa på förstklassig fotboll, IFK-AIK! Superbra match, grym stämning, grymma spelare, åh så bra! Men nu är jag hemma, trött och har svårt att varva ner. Matchen var dock guld värd, hoppas bara jag inte mår helt kasst imorgon för då är det 9-15 i skolan. Godnatt!

Fibromyalgi är så mycket mer än "bara" smärta

Har folk hört något om fibromyalgi så är det ju att man har ont. I muskler och/eller leder. Men fibromyalgi är så mycket mer skojigt än "bara" smärta, fibromyalgi är:

Smärta
Trötthet
Illamående
Yrsel
Stickningar och domningar
Minnesproblem (glömmer säkert hälften av symptomen)
Muskelspasmer
Problem med att hålla kroppstemperaturen (ständig feberkänsla)
Motoriska svårigheter (tom munmotoriken kan fela när man är trött så talet sluddrar)
Känslighet, i alla sinnen;
-plötsligt ljus kan kännas som en laserstråle in i hjärnan
-plötsliga ljud gör att alla nerver drar ihop sig i chock, samma sak med temperaturförändringar, tex om någon tar på dig med kalla fingrar
-en klapp på axeln kan kännas som om nån smäller till dig med ett baseballträ
-känslig för minsta lukt, illamående. Som om man är gravid tror jag
-till och med vatten kan ha en konstig smak...
Koncentrarionssvårigheter (vet ni hur många gånger jag har tappat tråden här?)

Ni med fibro, fyll gärna i det jag har glömt eller förhoppningsvis inte har själv, man behöver ju inte ha allt tack och lov...

Tillbaks till vardagen

Nu har jag varit i Sverige en månad. Det känns som om Sverige förgiftar mig, stöter bort mig med all sin kraft. Kylan och fukten gör mina smärtor värre, har blivit extremt känslig mot gräs och pollen, känslig mot all parfym, min hud sticks och kliar, jag kan inte bada eller duscha länge, inte använda något parfymerat...

Ingen bra början på hösten men vi ska väl försöka reda ut det! Ska på allergitest och ev andningstest, lära mig ta B12-injektioner själv, till arbetsterapeut och förhoppningsvis få stöd (för hand-och fotleder, rygg och knän). Både min läkare på kliniken och på vårdcentralen har slutat så har nya och är inte nöjd med den ena (kan få ett eget blogginlägg om varför. Knarklangare kort sagt) så ska byta, efter jag har fått det jag behöver primärt.
Och det är bara den delen av mitt liv, har redan haft första tentan för terminen i torsdags och nästa kommer om 3 veckor. Gött!

Denna veckan kommer bli tuff, mycket föreläsningar.  Men imorgon ska pappa och jag se IFK spöa AIK på Gamla Ullevi. Har grymma platser, så pepp!

En svala gör ingen sommar...

Och en sommar räcker tydligen inte för att bli frisk... Två veckor kvar här i Spanien, ser fram emot att komma hem till min familj, min lägenhet, mitt liv, men vill inte lämna älsklingen och värmen. Man kan inte få allt här i livet. Och älsklingen flyttar tillbaks hem 6 veckor efter mig :)
Men frisk har jag ju inte blivit. Har mer eller mindre bestämt mig för att skippa Angered Smärtcentrum när jag kommer hem, känns inte som att de har förståelse för min situation där och jag har inte tid och ork att åka fram och tillbaks till Angered hela tiden. Ska dit på möte men lutar mot att jag tackar nej till dem om de inte kan övertyga mig om att de KAN göra mig frisk. Kanske räcker inte nu, då sparar jag hellre energin och använder den till roliga saker. Dvs vila ;)

I-landsproblem

Medicinen orsakar muntorrhet (speciellt under natten eftersom jag ska ta den på kvällen). Muntorrhet = törstig. Alltså dricker man vatten. Vatten gör att man måste upp och kissa. Sjuttiarton gånger varje natt. Jag kan inte sova oavsett vad jag gör.

(+muntorrhet=blåsor i munnen=aj)

(+fibro&me har muntorrhet som symptom. Jag=muntorrhet*3?)

Inatt jag drömde...

Tänk om man vaknar en morgon efter en hel natts sömn och känner sig pigg och utvilad. Inga mardrömmar, inget uppvaknande mitt i natten, ingen smärta. Så underbart det hade varit. Det som de flesta i min ålder tar för givet, det som jag hoppades skulle hända i sommar.
Att vakna upp och känna mig som 24 år, istället för att vakna med en trött och ledbruten kropp. En kropp som till det yttre är 24 men som känns som 80. Att kunna gå i trappor utan att känna det i knäna. Att stiga upp ur sängen utan att ryggen, benen, armarna, ja hela kroppen, protesterar. Det är min dröm. Och så otroligt sorgligt det känns.

Jag vet

att jag är väldigt dålig på att uppdatera men jag skyller på den svenska folksjälen. Ok? För alltså, i Sverige så ska man ju vara ute om det är fint väder, annars är man typ satan själv, så jag är utomhus, inte på nåt café och bloggar, aight? Men idag har jag vart på bbq, ett helt fcking lamm grillades! Spanien Wtf. Det jag inte klarar med lamm är att det smakar fcking ull?! Ska bli vego till hösten oavsett men seriöst? Alla bara, mm amazing, so tender etc, men smakar fortfarande ULL?! Nja, inte min grej liksom. Gris och ko kan iaf smaka rätt gott även om jag inte är helt ok med hela köttindustrin etc. Men grekiska salladen, tsatsikin, hummusen och brödet var jävligt nice...

Jag klarade det!

Första året på juristlinjen avklarat! Klarade tentan så nu har jag inget eftersläpande :-) grymt stolt över mig själv, trots fibro och me så har jag klarat ett år på en av de tuffaste utbildningarna som finns. Hade ju skov mer än halva sista kursen, men klarade mig precis. Så nu kan jag slappna av på riktigt och förhoppningsvis bli bättre. Känns ju inte som om jag blir bättre än men jag får väl lugna mig några hekto och se om kroppen vänjer sig snart. Funderar på att beställa ett par böcker till nästa termin så man kan läsa dem i lugn och ro men frakten är ju apdyr och så måste jag ju få med dem tillbaks till Sverige igen och har ju inte massa vikt att leka med i resväskan. Hmm. Behöver ju inte bestämma mig än på ett tag iallafall. Nej, jag är inte alls överambitiös, tvärtom, gör lite nu så slipper jag göra massor så fort jag har landat. Typ. Ok? ;)

Meducin

Ikväll är sista dagen med Cymbalta 90,sen går jag ner till 60 igen. Väldigt stel och trött, rycker mycket på nätterna. Har en stor blåsa i munnen som inte direkt gör livet gladare. Ska försöka göra lite yoga i eftermiddag, tror jag behöver det. Har fått ett program med medicinsk yoga från mamma så kanske det hjälper. Sånt man kan göra lite grann bara.
Har hittat b12-spray på Amazon.co.uk ska försöka få hit det när pojkvännens syster kommer ut. Hoppas det hjälper!
Borde vara pigg och glad med sommarlov i Spanien men just nu så funkar det inte och huvudet håller på att explodera av ovisshet för framtiden. Nästa vecka får jag tentaresultatet iallafall så då vet jag hur det gick. Kanske blir att boka biljett till Svea några dagar i början av augusti, +2000:- för att göra en tenta, tjoho. Tror pappa kommer hjälpa mig i så fall, han hintade om det, söt han är!
Haft ordentlig fibrodimma idag, var tvungen att ta en power nap innan. Hujedamig!

Darrig

Vet inte riktigt hur jag ska förklara det annars, är som om jag får lätta elstöter i händerna och i huvudet då och då, lågt blodtryck kanske? Eller bara att vädret ändras lite och det är lite molnigt och tryckande? Skumt, jobbigt och irriterande iallafall!
En bekant från Stockholm är nere, skönt med lite tjejsnack och nån att sola med ;) mycket att tänka på, försöker komma ut ur mitt huvud och in i min kropp, leva i nuet och inte grubbla så mycket över framtiden. Vet inte vad som händer om två månader och inte hur jag ska kunna påverka det nu så MÅSTE försöka släppa det. Kul helg som kommer om jag orkar, midsommarfirande på svensk restaurant på fredag, trerätters med hjärtat, sen San Juan med alla galenskaper på söndag. Vila fram tills dess ;)

Spanieeeeeeeeeen!

Inget nät hemma så uppdateringarna har inte varit prio när jag vart någonstans med internet, men nu hänger jag faktiskt en stund på pojkvännens jobb. Skönt att se honom igen kan jag väl erkänna. Alla frågetecken och funderingar man haft blir mindre och vi njuter av varandras sällskap. Frågetecknen behöver väl rätas ut så småningom men det kan vänta tills vi överhuvudtaget kan ha svar.
Värmen är underbar, trapporna upp till lägenheten not so much. Mina knän är inte överförtjusta, och konstigt nog kan man bli trött av att ligga på stranden. Lägenheten är liten men mitt i centrum och 2 minuter från stranden. Är nog fortfarande i en invänjningsperiod och har dessutom Cymbaltan på 90 mg fortfarande efter min dipp i maj. Bara en dryg vecka till dock. Vaknar med typ skälvningar i musklerna men det brukar gå över efter ett tag. Svårt att vänja sig vid att vara ledig och inte ha några måsten men det är otroligt skönt. Ska försöka uppdatera lite oftare nu iallafall.

Det börjar närma sig :)

Första året på juristlinjen avklarat! Tentan är gjord (den gick åt h...), börjat packa, tvättat. Trött som skam så nu ligger jag på soffan och kollar på min nya serie - Revenge :-) Drack en liten jordgubbscider för att fira, wow! Blir nog läggdags tidigt idag. Och imorgon packa och städa, söndag flyttar hyresgäst in, sover hos syrran i Landala och sen blir det Spanien och älsklingen hela sommaren! Bara sola, slappa, yoga, kärlek och bli bättre :) <3

Nevömys

Är hos min äldsta syster i Oslo och myser med mina systersöner (snart 1 och snart 4 år). De är ju så söta och mysiga men tar massa energi och det är ju inget jag har i massor. Borde plugga till tentan på fredag (läste lite igår) och sen åker jag nästa måndag, längtar massa! Men blir lite glest med blogg just nu tror jag.

Trött och ledsen

Fått höjd dos medicin av läkaren, och erbjudande om nya b12-injektioner, men orka injektioner igen! Vi hoppas på Cymbalta.
Var hos sjukgymnast med som var lite otydlig. Jag ska inte vara min sjukdom, men jag gör för mycket nu och tar ut mig. Jag tycker ju inte att jag kan göra så mycket mindre, någon måste ju. Suck
Är väldigt ledsen och trött på det politiska klimatet. Allt ska skyllas på muslimerna, där majoriteten är lika ledsna och upprörda över upplopp och mord. Något måste ju göras, men det har inget med religion att göra. Alls. Blir så upprörd över de idioter som skyller allt på islam som sinnesslöa drönare utan intelligens att tänka ett steg längre.
Nu åker jag till Norge för att träffa mina små nevöer, och självklart min syster och hennes pojkvän. Hoppas jag kan plugga lite, på bussen åtminstone, men är så otroligt trött!

Den tröttheten

Kan inte prata med hunden längre för jag var för trött, så en överlycklig mor hämtade honom två dagar för tidigt (överlycklig för att ha hunden tillbaks, men orolig för mig), så nu twittrar jag och bloggar istället. Hence all the updates. Iallafall tänkte jag bara ta tillfället i akt och säga att jag är så djävulskt trött men jag måste ta ett bad, så drunknar jag så vet ni varför jag inte bloggar längre. Nej, bli inte oroliga. Kommer nog vakna om jag får vatten i näsan. Är så trött att det här inte ens makear sense. Nästa vecka blir bättre, right? Kanske öka dosen meds? Mer b12 iaf till en början. I'm going crazy.

Söndagsmiddag

En rå morot till förrätt följt av potatiskroketter med uppvärmd ädelostsås från förra fredagen. Stabilt som fan. Lite illamående efter allt godis jag åt till lunch. Pms + skov = inte helt ok.

Skov skov skov

Eller bara jävligt mycket sämre. Ett eller annat, jävla skit det här. Får ringa min doktor imorgon. Skulle få påfyllning av recept oavsett

Pluggrace innan sommarlovet

Blir lite infrekvent nu med bloggen. Tror jag måste köra ett intensivt tvåveckors-pluggrace nu, har insett att jag faktiskt har en liten chans att få Ba på Civilrätt 1 och det hade ju varit rätt kul. Men för att få det behöver jag 75% på sista tentan för den är så liten och den första, största, fick jag "bara" 60% på. 65% är Ba, och med de poängen jag har nu sammanlagt i CA, CB, och DD så ligger jag på 62.5% Spännande statistik va? För mig är det det. Så medan jag mår kasst, högerhanden är svullen och öm mest hela tiden och min koncentration och disciplin är... låg, så jag behöver fokusera. Min plan är att råköra from onsdag eftersom jag har hand om mammas vovve fram tills tisdag och ska till sjukgymnast på tisdag med så lär vara rätt slut bara av att gå i skolan och göra allt vanligt utan extraplugg, men sen hoppas jag att jag kan ligga i och ha energi för att få in familjerätten till tusen. Och få 12 av 16 poäng och få Ba på kursen. Missförstå mig inte, jag är nöjd med B, B har varit mitt "mål" hela tiden, klara tentorna, allt annat är en bonus, MEN nu när jag är så nära så känns det lite surt om jag skulle få 64% på kursen. (50% är godkänt förresten)
Så. Med dåliga händer att blogga med, dålig koncentration etc så ber jag om ursäkt i förväg om bloggandet blir lite lågt fram tills jag åker till Spanien. Just det. Inte bara råplugga, packa och sånt med. Jaja. Det ska nog gå. Snart är jag i Spanien med min darling och första året på juristlinjen är avklarat :-D

Trött update

Mår lite bättre nu, men har fortfarande ont och är trött. Ondare och tröttare än vanligt. Men inte lika mycket som det var.
Har fått en makeover som jag vann på Salong Melodie och idag gjorde jag en keratinbehandling på Salong Kicki så nu kommer jag ha slätt och blankt hår hela sommaren :) Känner mig som en rich bitch, bara går på salong hela tiden, mm.

Har lyckats få massa eksem i och runt naveln, kom typ igår, bara boom! Så är rätt övertygad om att det är mitt sköljmedel eftersom jag var för lat för att åka till ICA och köpa Skona sköljmedel senast så var tvungen att boka en paniktvättid (tack o lov ville ingen annan tvätta 11-14 en torsdag!) och åka till ICA imorse för att köpa Skona, helt parfymfritt nu, för säkerhets skull... Så. Tvättade om massa kläder och lakanen.

Orkade plugga hela 20 minuter, sen kändes det som att jag sprungit ett maraton eller nåt, helt slut av att koncentrera mig och göra en (1!) fråga.

Trött trött trött.

-.-

Har tydligen skov. Jävla sjukdom. När man tror att medicinerna hjälper lite och man börjar lära sig hantera skiten så kommer skov. Dra åt... Ursäkta mitt språk, men jag är arg, ledsen och irriterad. Kan det inte bara gå åt rätt håll och fortsätta ditåt? Godnatt

I did it!

Städade golven alltså, äntligen lyckades jag, tom moppa. Har bestämt mig för att gå på yogan också, jag tror det är bra för mig även om jag egentligen inte orkar, men jag är ju inte helt väck idag så jag kan nog... Yogin brukar alltid säga att man kan lägga sig i barnets position om man inte orkar och vill man ligga kvar där resten av timmen så är det yogan för en själv det passet. Hade hon inte sagt det de gångerna jag varit där och upprepat det hade jag nog ställt in idag men nu känns det ok att gå om jag kan lägga mig ner.

Konstigt

Jag har absolut ingen aning om varför jag är så trött idag. Händerna surrar, kroppen värker, funderar på att ta ett bad. Eller en tupplur. Men varför är jag så trött? Gjorde ju inget speciellt igår. Skulle pluggat och städat, istället spenderade jag pengar. Svårt att hålla mobilen och skriva när händerna känns så här, typ som om de sover eller nåt. Djup suck.
Borde ju plugga och städa idag liksom, men när hjärnan inte hänger med och händerna är konstiga är det väldigt svårt. Hoppas det ger sig i eftermiddag så kan jag göra nåt då.

Envis som en åsna

Japp. Självklart mår jag piss idag för att jag tog ut mig igår. Varför måste jag vara så envis och tvinga mig göra saker bara för att jag kunde förr? Nån gång får jag väl acceptera att jag inte kan nu, så nu kanske det är ok att bara simma en eller två längder, men nej nej, det tyckte jag ju inte var värt. Så idag är armar och rygg helt väck och resten av kroppen är ju inte på topp heller direkt. Och jag skulle ju plugga idag och komma ikapp för att jag slappat lite i början av veckan. Bara att sätta igång? Hade velat städa också, behöver dammsuga och moppa golven men det kanske är för mycket att begära, får bli i helgen kanske. Hade velat ha det gjort tills dess, men men. Känns som det kommer bli mest vila idag, svårt att hålla ögonen öppna och koncentrera mig, så vi får se hur det går att läsa. Wish me luck!

Överansträngning

Fick någon broschyr om fibromyalgi när jag var på Smärtcentrum igår. Där stod bla att man inte ska göra för mycket de dagar man mår bättre så man sen gör ingenting när man mår sämre. Väldigt sällan jag har tid att göra ingenting och ibland kan jag inte heller välja att inte göra för mycket, tex när jag gjorde grupparbetet eller en tentadag. Inte heller kan jag välja att göra saker de dagar jag mår riktigt kasst, då spelar det ingen roll hur mycket jag försöker göra saker, mår jag skit blir inget gjort, speciellt inte om jag måste plugga för ser jag inte att läsa och somnar hela tiden är det rätt jäkla kört. Tyckte den broschyren var lite för generaliserande och riktade sig inte till en sån som mig.
Idag tog jag nog ut mig för mycket dock, fick och simmade och hade jag låtit min kropp bestämma hade jag slutat efter 100 meter, men envis som man är körde jag på till 400 vilket jag egentligen tyckte var för lite (att man fortfarande jämför sig med när man var frisk, när ska jag fatta? Har nog funkat bättre på yoga o body balance för det har jag inte gjort innan, simma däremot... Hade väl aldrig simmat mindre än 500 m om jag åker och motionssimmar. Kändes ju lite sådär om jag hade betalat 40:- för 100 m, nu blev det ju 10:-/100 m=mer värt. Dum man är ibland. Kom hem, åt, Skypade, kollade på ett avsnitt av Lewis och vaknade av att jag drägglade på soffan. Och är helt slut. Dum dum.
Mina armar är ju inte i form helt enkelt, de är värst tror jag. Jag har ju alltid gått mycket, och inte samma sorts muskler på nåt vis. Fast knäna protesterar i uppförsbackar.
Jag lär mig väl nån gång men mådde så bra efter både yoga i söndags och mil i måndags att jag vågade tro att jag var lite bättre permanent och kunde göra lite mer. Ska bli frisk i sommar. Sol, simma, yoga, vila = bli frisk.

Skolk?

Alltså... Rent tekniskt är det väl inte skolk när föreläsningarna inte är obligatoriska men vi drog. Det var så fint väder ute, han pratade så långsamt, vi orkade inte. Så vi gick ut och satte oss i parken och gjorde lite frågor istället. Ska tydligen regna resten av veckan så var nog värt. Borde plugga här hemma med men ser på one tree Hill. Ibland är det väl lov men får ta mig samman snart. Imorgon är det allvar igen! Då ska det pluggas, hade tänkt åka till vallhalla och simma med. Mår bättre än på länge, sen inser jag hur kasst nån annan hade känt sig om de kände sig som jag nu, med all värk och skit, men jag är glad att jag mår bättre iallafall, tralalala. ;)

Walk a mile in my shoes

Ha, det gjorde jag och pappa idag! :) nästan iaf, vi genade lite sista biten, men jag är nöjd och glad. Tog en rast efter 6 km och drack kaffe och åt bullar, riktigt fin vårdag. Sen skrämde hunden vettet ur mig när han hittade en huggorm, tur han är försiktig så han inte gick ända fram... Lite stel, var lite trött imorse efter igår, men inte så farligt. Mår jag skit imorgon var det värt det för frisk luft, sol och vår!
Dessutom kanske det tom är bra, ska på ny diagnostisering på Smärtcentrum i Angered (fick dubbla remisser) så det kanske bara är bra om jag mår lite sämre så de ser att jag är... Sjuk? Eller nåt. Gött att ha fått frikort nu iallafall, och är på 50% på mediciner. Om inte det är bevis på att jag är sjuk måste jag vara hypokondriker och det känns inte som att det ligger för mig ;) Kommer spendera över tusen kronor på preventivmedel och medicin inför min resa i sommar så jag har när jag är borta, p-ring är inte subventionerat >.< Jaja.

Min kära mor är här och sover över, hon är på tvådagars-konferens. Vi får hoppas att jag inte tror hon är min pojkvän i sömnen, konstigt att sova med någon annan än honom, konstigt att sova med någon alls nu, inte van. (Men bättre att hon sover i min dubbelsäng än på soffan)
Saknar min älskling massa men bara 28 dagar kvar, om fyra veckor vid den här tiden har jag landat och är på väg från flygplatsen :)

Bra dag!

Ibland måste man väl få skryta? Det tycker jag man får, om man är stolt över något man gjort. Idag är jag stolt över att jag har varit så aktiv och jag mår bra idag. Jag hoppas att jag inte får någon "baksmälla" imorgon, men det tar vi då i så fall. Som min mor brukar säga "Att oroa sig för något som inte har hänt är som att betala ränta på ett lån man inte har tagit". Så det tar vi imorgon! Idag har jag gått en liten runda med hunden, hjälpt Soppkök Göteborg och skrapat ihop lite grejer, saker jag hade hemma och så köpte jag lite. Jag är ju fattig student och kände nästan mig ursäktande över att jag inte hade mer men de var så glada så och tackade översvallande och tyckte visst det var mycket :-) Sen gick jag på 75 minuter yoga, våryoga med fokus att rensa gammal dålig energi och förbereda sig för sommaren. Jag tror det funkade för sen tog jag en promenad med en kompis och hundarna och så råkade vi vara ute i 3 timmar. Och jag lever än! Klart att jag är lite stel men hade trott att jag skulle vara helt väck. Idag är en bra dag helt enkelt! Har varken orkar städa golven eller diska eller plugga men yoga och hundpromenad är väl ändå mycket viktigare. Prioritera saker som får mig att må bra de dagar jag orkar och kan. Idag tackar jag kroppen för att ha gett mig styrkan att yoga och gå. Imorgon börjar en ny vecka, kanske jag lyckas plugga och städa de 7 dagarna ;)
Glad idag, tar vara och njuter av när det funkar. Jag ska bli frisk från de här kroniska sjukdomarna, och det går åt rätt håll idag iallafall så det kanske går snabbare än jag trodde. Man kan ju hoppas iallafall. Mitt sommarprojekt! ;)

Träningsvärk

Jävligt gött att ha träningsvärk och inte bara ont av fibro. Omväxling förnöjer! Jag gillar träningsvärk, det är liksom skönt för man känner att man gjort något. Det jobbiga är när fibron blandas med träningsvärken, då gör det bara ont typ. Men det känns mest skönt nu, lite ont såklart, mina muskler har använts och de är inte helt i koma efter, framsteg?
Dags att gå upp, äta frukost, plugga, moppa golvet och sen har mamma bjudit in sina kompisar hit till kl 4 :P

En månad kvar

Sen åker jag till Spanien. Och stannar där hela sommaren. Med min pooojkvän :)
Sjukt hur man kan sakna någon och samtidigt ha försvarsmekanismer som kickar in så man klarar sig rätt bra ändå. Mer än bra till och med, jag har alltid trivts själv. Oroande nästan, är det försvarsmekanismer för att klara sig eller borde jag sakna honom mer? Är jag en dålig flickvän? Tror, hoppas, att vi bara har en svacka och inte något ödesdigert. Vi kan ju klara oss ur det här starkare, vi älskar ju trots allt varandra fortfarande.
Men det är svårt. Svårt när han sårade mig så mycket, svårt när vi inte vet vad som händer i höst, vilket land han kommer vara i, svårt när vi inte är tillsammans, men på sätt och vis är det väl bra. Svackan, eller hans egen svacka, började ju innan han åkte, det var ju därför han åkte. Inget jobb, inget socialt nätverk, ingen sol. Vem som helst hade blivit galen. Han mådde inte bra, så då mådde inte vi bra. I en relation måste båda må bra för att relationen ska må bra, det är inte svårare än så. Psykiskt bra alltså, fysiskt hade ju aldrig funkat för en fibroflicka ;)
Så även om det är jobbigt att vara isär är kanske vår relation bättre nu när vi båda mår bra...
Jag saknar honom. När jag tillåter mig att känna. På kvällen när jag kramar en kudde, när jag behöver en kram, när jag vill ha mer än en kram. Han har gjort mig till en bättre, starkare och mer säker person. Lugnare. Jag har en helt annan harmoni i mig själv. Jag hoppas bara att vi hittar tillbaks till allt det där och att inte vår saga går mot sitt slut. Ibland händer ju sånt. Man älskar varandra men... Jag kan inte ens tänka meningens slut. Det är vi två. Det har varit det i snart tre år. Alla framtidsplaner, alla löften. Allt är ju med honom. Jag blir jurist, han blir kock, sen lever vi lyckliga i alla våra dagar. Ok? Är vi överens, karma/universum/Gud/inna/jultomten???

Veckan som gått

Har haft en liten bloggsvacka, åkte ner till mamma och styvpappa tisdag-torsdag. Hade den muntliga presentationen på grupparbetet i måndags, sen var jag trött igen, all nervositet som rann av antar jag.
Träffade en gammal kompis, hon är också kroniskt sjuk men på ett helt annat sätt. Men hon är en av de viljestarkaste, mest positiva personer i världen. All cred till henne för hur hon hanterar det. Var skönt att prata med någon som vet hur det är att vara kroniskt sjuk. Vi skulle aldrig säga "jag vet hur det är" till varandra, för man kan inte ens föreställa sig, och det är skönt att prata med någon som VET det. Som inte försöker låtsas, jag vet att det är godhjärtat, och ett försök att sätta sig in i situationen, visa medkänsla, men nej, du vet INTE hur det är att vara kroniskt sjuk om du inte är det. Och även om du är det så vet du inte hur just jag har det. Och jag kan inte ens föreställa mig hur hon har det, våra sjukdomar är så olika. Skönt att prata iallafall.
Återbesök på Gottfries igår, kom inte fram till något nytt men jag gör allt rätt så jag ska fortsätta på samma spår. Var på power-yoga imorse (skulle varit body balance, men kul ändå. Jobbigt!) innan skolan. Feedback på arbetet, nyttigt och skönt att veta att man faktiskt gjort mycket rätt!
Pysslat om mig själv ikväll, lyxchoklad och ett glas rött (Allegro, rekommenderas! Betyder glädje vilket är enda anledningen till att jag tog just det, behövde piggas upp den dagen men sen piggade något annat upp så inte öppnat förrän nu. Tips om man gillar ett lätt rött vin. Har kommit på att jag är en Shiraz-tjej), sen bad och nu säng. Och catch-up med bloggen. ;)

Valborg

Jag överlevde den stora skräcken igår - redovisning för lärare och avokat på stor firma! Och fick en del bra feedback. Känns skönt att ha det avklarat, och bra klarat, och dessutom var hela projektet roligare än jag trodde och jag hade bästa gruppen! 4 personer i min lilla klass på 250 pers som jag aldrig förr hade pratat med, men det kommer vi nog göra i framtiden. Många roliga anektoder blir det av att plugga maraton i ett syrefattigt rum fyllt med stress och ångest!

Söndag

Dör sakta fibrodöden hemma på soffan. Musklerna känns förlamade, bara att skriva det här blogginlägget är en ansträngning, det gör ont i mina armar, händer och fingrar. Så det blir ingen yoga idag, bara One Tree Hill-maraton och studentmat (snabbmakaroner och färdiga köttbullar med Heinz Chilisås, för jag hade ingen ketchup...)
Har tvättat och mötte självklart en snygging i trappuppgången nu när jag ser ut som fan i mina slappekläder, mysbyxor, linne och espadrilles, inte ens bh. Men men, orka bry sig om åna världsliga saker, dessutom har jag ju pojkvän. Så hur kommer det sig att det kändes värre att möta en snygg ung kille än en kvinna i övre medelåldern? Jag menar, herregud, en söndag när man dessutom bär på en tvättkorg har man väl rätt att se ut som fan? Det är väl förväntat?
Iallafall, tillbaks till saken, idag ska jag ta det lugnt, ta ett eller två bad, hoppas jag orkar göra lite yoga här hemma på wiit, läsa in mig inför presentationen imorgon och prova ut kläder att ha på mig till den. Puh. När musklerna är helt färdiga och hela kroppen värker kan såna småsaker kännas enorma....

Mission accomplished!

Ha! Efter många timmar i soffan, en dusch, en tupplur så lyckades jag ta mig samman och få lite gjort. Så nu ser mitt hem ut som det ska igen. Rena lakan, rent golv, ren disk, soporna ute. Score!
Så nu har jag ätit en uppvärmd pizza och kollar på Sex and the City - the Movie. It kinda sucks... ;)
Happy Saturday!

Baksmällan

Jahopp, idag kom baksmällan, jag har tagit ut mig för mycket i veckan med grupparbetet så idag är jag så trött att jag knappt kan röra mig. Tur att jag inte har något planerat, så jag kan bara vila idag. Hade velat städa men vi får se om jag känner mig bättre om några timmar. Livet med fibromyalgi och ME, barapapapa I'm lovin it! Not. Men det går. Man klarar det man måste klara, men gud vad skönt det ska bli den dagen det här är över. Det kommer väl ta några år, men jag kommer bli frisk en dag, om det är om två år eller tio...

Scrambled brain

Har jobbat som ett djur idag, fast med hjärnan. Satt i grupprum 8.30-18.00 och skrev på våran dd-rapport, men vi hann i tid. Helt slut nu efter den här veckan, men på ett bra sätt iallafall. Skillnad på att vara slut enbart pga av sjukdom och pga att man pluggat som ett svin. Välkommen till juristlinjen! ;) Nu är det fredag, jag är vild som vanligt, en kopp rooibus-te och tv... :)
Trevlig helg

Stolt och glad

Grupparbete. Due diligence. Och jag - JAG - klarade att sitta i skolan och plugga 8.30-16.30! Helt jävla fantastiskt! Har aldrig klarat att sitta så länge utan blivit totalt ledbruten och behövt gå hem typ 14-15. Så jag är stolt och glad och supernöjd att medicinen ändå funkar såpass bra att jag kan prestera bättre :-) Så hoppas jag bara att jag inte får den där "baksmällan" imorgon och mår kasst för att jag har tagit ut mig för mycket idag... Men men. Det tar vi då i så fall, då får jag väl gå hem tidigare imorgon!
Och, jag hade faktiskt hittat ett problem som ingen av de andra hade sett! (de hade hittat problem jag inte sett heller, därför det är bra att vara flera :-))
Är väldigt nöjd med gruppen också, goa människor, kommer bra överens med alla så det är väldigt skönt!

Hopp!

Det finns hopp! http://www.aftonbladet.se/incoming/article16651547.ab
En fantastisk kvinna har forskat på fibro och kommit fram till att det kan bero på en inflammation i centrala nervsystemet. Alltså kan det om tio år komma medicin. Diana Kadetoff - hjältinna för många nu :)

Satt egentligen och pluggade men programmet hängde sig så fick stänga ner och det ville inte logga in mig igen (redan inloggad tydligen) så fick en påtvingad paus och såg detta och blev så glad så var tvungen att skriva om det :) Ska försöka öppna programmet igen nu och plugga mer innan mamma ringer och jag får börja med lunchen. Är väl tur att hon kommer annars hade jag nog fortsatt leva på skorpor och choklad, möjligtvis mat ur frysen... ;)

Kallt och grått och fuktigt

Lika med lederna gör ondare. Fint samband. Speciellt knäna har jag märkt är stelare på morgonen och när jag går i backar.

Har börjat med projektarbete i skolan, ett rollspel i samarbete med Vinge, advokatfirma. Vi ska göra en due diligence-rapport. Om företagsöverlåtelse. Precis vad jag inte vill jobba med, men som tur är är ju detta bara en simulation som varar en vecka, och jag verkar ha en bra grupp så får hoppas att jag känner mig bättre och göra det bästa av situationen :-)
Imorgon ska vi ses och dela upp lite av allt vi behöver läsa igenom, sen hoppas jag att vi ska läsa indivuellt resten av dagen så kanske jag kan gå på body balance kl 10 och sen ha lunch och eventuellt promenad med mamma när hon ska hämta Sirius :-)
Känner mig ändå väldigt positiv och glad, jag trots sjukdomarna så gillar jag mitt liv. Jag älskar det jag gör, jag har fantastiska vänner och familj, jag trivs i min lägenhet och även fast min pojkvän är i Spanien så visar han iallafall att han tänker på mig, saknar mig, tänker på mig, älskar mig och jag känner ju detsamma för honom. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden, men just nu går det bra, 6 veckor skola kvar, sen åker jag till Spanien för att vara med pojkvännen och sola och ta det lugnt nästan 3 månader. :-) Just nu är jag lycklig, livet går upp och ner, det finns positiva och negativa saker hela tiden men jag väljer att se det bra även om det kanske inte märks på bloggen för här skriver jag ju mest om det jobbigaste - min hälsa, som är det mest negativa i mitt liv. :-*